Första dagen i Warszawa

Vi har ju inte kikat klart på min semester än! Låt oss lägga hösten åt sidan en liten stund och ta oss tillbaka till varma juli. Efter två dagar i Berlin tog jag mitt ressällskap i handen och hoppade på ett tåg österut. Att det alls blev någon tågresa var ett under, eftersom vi var löjligt långsamma på morgonen och totalt hade missat att större delen av alla s-bahn tåg i centrum var inställda på grund av det brittiska kronprinsparets besök i Berlin. Tack vare att Deutsche Bahn är lika bra på att hålla tiderna som SJ (inte alls med andra ord) blev den planerade resan ändå av. På eftermiddagen rullade vi in på centralstationen i Polens huvudstad Warszawa.WarszawaDet första som slog mig vid ankomsten var fenomenet som jag brukar kalla för östchock. En känsla som uppstår när man plötsligt befinner sig mitt i en före detta sovjetisk storstad. Allt är så annorlunda. Så grått, fullt av betong, smutsigt, förfallet, pampigt och annorlunda mot väst. Missförstå mig rätt, jag älskar Östeuropa. Det är bara det att det krävs ett par timmar att hämta andan och anpassa sig. Sedan går jag från att förfasas över betong och monument, till att tycka att det är pampigt och fascinerande.WarszawaJag vet inte riktigt vad jag förväntat mig av staden, men mitt resesällskap och jag enades ganska snabbt om att staden kändes som en större version av Riga (där vi var förre året – remember?). Russifieringen var betydligt mer påtaglig i Warszawa än i exempelvis Budapest och den brokiga blandningen av nytt och gammalt, öst och väst, påminde också mycket om Lettland. Warszawa var dock både betydligt större och betydligt längre fram i sin utveckling än sin lilla kusin Riga. Pampiga alléer kantade av vackra hus präglade centrum. Som gjorda för forna tiders militärparader.WarszawaFörsta dagen rörde vi oss mest i de klassiska turiststråken. Vi åt lunch på stora torget där maten var god, men servicen usel och strövade sedan runt i gamla stadens pittoreska miljöer. Kom fram till en utsiktsplats där turister flockades för att se ut över floden Wisla (eller Weichsel, som den egentligen heter på svenska – jag hatar dock att geografiska namn som lånats från tyskan, fast det är en helt annan historia…). Floden var inte hälften så imponerande som en fågelboliknande nationalstadion som stack upp i fjärran.WarszawaI centrum var det turisttätt och solen gassade. Vi slank in på ett litet museum om stadens historia för att svalka oss och för att slippa de värsta turisthoparna.WarszawaGamla staden i Warszawa totalförstördes i princip under andra världskriget. Efter freden gjorde polackerna en enorm insats för att bygga upp stadskärnan. Den gamla stilen har bevarats och som ovetande går det knappt att ana att hela stadsdelen byggts under sent 1940-tal.WarszawaStare Miasto, som polackerna själva kallar gamla stan, är en av ytterst få återuppbyggda stadsdelar som fått äran att upptas på UNESCO’s världsarvslista. Det går verkligen att förstå varför. Hela staden är full av små, pittoreska gränder, vackra pastellfärgade hus och bevarade detaljer. Som gatlyktorna i smide som skymtar till höger i bild.WarszawaÄven den gamla ringmuren har byggts upp i princip från grunden. 1945 fanns bara småsten och ruiner kvar av denna vackra plats.WarszawaPå Plac Zamkowy, framför det kungliga slottet, står ett av Warszawas mest ikoniska landmärken; kolumnen över kung Sigismund III. Den historiekunniga vet att Sigismund III var Gustav Vasas son Johans son och därmed även kung av Sverige 1592-1599. Han avsattes som svensk monark, men förblev kung av Polen fram till sin död 1632. Med Sigismund som övervakade våra steg begav sig två trötta, nu något mindre östchockade resenärer tillbaka till sitt hotell för att äta pasta, dricka vin och sova så gott som man bara gör efter en lång resdag.


Translation: We took a easternbound train from Berlin and ended up in beautiful Warszaw, Poland.

När undantagstillstånd råder

Suck, pust och stön, säger jag och konstaterar att det redan gått en månad sedan jag sist gav denna blogg lite kärlek. Det har rått undantagstillstånd i mitt liv; både privat och på jobbet. Som du kanske kommer ihåg var jag mitt uppe i flytt och nyetablering av butik sist vi sågs. Allt var försenat, det var panik, slit, blod, svett och tårar dagarna i ända (fast vi hade stundvis rätt kul också, vill jag tillägga). Genom ett mindre under blev vi klara till (den framflyttade) deadlinen dessutom! Jag hade tänkt att livet skulle lugna ner sig lite efter det, men jag hade underskattat det jobb som ligger bakom en nyöppning. ”Hemska” saker som lyxiga middagar med leverantörer, extra arbetstimmar eftersom tillströmningen av nyfikna kunder är större än normalt och alla små grejer som alla har överseende med under en intensiv etableringsfas, men som börjar pocka på uppmärksamhet så fort invigningsballongerna börjar sloka och konfettin sopats upp.

Lagom till att den första butiken blev klar började det dessutom att dra ihop sig för etablering av höstens andra butiksbygge. Pust, suck och stön igen. Och mitt i röran körde mitt privatliv ihop sig då min katt och livskamrat visade sig bära på betydligt allvarligare defekter än en liten allergi. Veterinärbesök, blodprov, medicinering, oro och sömnlösa nätter har varit standard den senaste månaden. Samtidigt försöker jag att hålla uppe fasaden; följa med på jobbmiddagar, åka på spahelg och fira jubilarer med kollegorna och repa järnet inför höstens 60 års-jubileum med orkestern. Ungefär så ser mitt liv ut just nu. Körigt. Ha tålamod så ska nog även detta undantagstillstånd blåsa över. Jag har inte övergivit er!

Två dagar i Berlin

Det är dags att kika närmare på min semester! 20:e juli steg jag och min kompanjon upp löjligt tidigt (02:30 för att vara exakt) för att packa in oss i bilen och åka till Landvetter. Strax efter 6 på morgonen lyfte dagens första plan med destination Tegel i Berlin. Två något trötta personer klev av på betongplattorna i det forna Västtyskland för att äta medhavd frukost utomhus i gassande centraleuropeisk värme. Sedan köptes det bussbiljetter och färden in mot en av mina absoluta favoritstäder började.berlin charlottenburgNågot jetlagade (kan man bli det av en timmas flygtur?) och förvirrade av den tidiga uppstigningen klev vi av på Kurfürstendamm för att promenera till vårt hotell på Uhlandstrasse. Vi hade bokat rum på nyrenoverade Max Brown Hotel i pitoreska Charlottenburg. En riktigt lyckoträff med fantastiska rum, underbar vegansk frukost och otroligt tillmötesgående personal som stuvade om halva hotellet för att ge oss ett ledigt rum, fast vi dök upp fem timmar innan incheckning.berlin charlottenburgMed avlämnade väskor och magarna fyllda av kaffe gav vi oss ut i det soliga Berlin. Promenerade Kudamm upp och passerade Kaiser-Wilhelm-Gedächtnis-Kirche med det omisskännliga bombade kyrktornet.
berlin zoologischer gartenVidare upp mott Zoologischer Garten och dess kända Elefanttor (Elefantporten – båda sidorna av ingången kantas av stora stenelefanter, men de kom aldrig med på bild).berlin zoologischer gartenDet har blivit något av en tradition att besöka zoon på våra semestrar (har tidigare skrivit om Riga, Budapest och Tallinn). Egentligen är det ironiskt då jag personligen är helt emot idén att djur ska brukas för människors höga nöjes skull. Borde verkligen, verkligen sluta upp med att stödja denna typ av förtryckande verksamhet. Zoologischer Garten var ärligt talat inget vidare. Det som fascinerade mest var arkitekturen, djuren sökte mest skydd från den gassande solen.berlin charlottenburgEfter zoo, matintag och kaffe tog den tidiga morgonen ut sin rätt. Vi däckade på hotellet och gick bara ut för att äta vietnamesisk mat på en liten restaurang runt hörnet och besöka en ekologisk matbutik för att köpa proviant och vatten. Morgonen efter var vi däremot urpigga och steg upp riktigt tidigt för att äta vegansk frukost utomhus. Hotellet delade lokal med restaurangen Benedict som specialiserat sig på frukost och som hotellgäst ingick en valfri frukostmeny. Som vegan bjöds man på spröda, kryddiga kikärtpannkakor som serverades med en salsa på lök, majs, tomat och färska kryddor. Dessutom en stor korg nybakat veganskt bröd och tre pålägg: en rökig aubergineröra, hemgjord tahini och en rödbetshummus. Jag åt så att jag nästan sprack… Plus i kanten för att det såg så löjligt gott ut att mitt resesällskap som är köttis valde att dissa stekta ägg och bacon och istället valde veganskt till frukosten dagen efter. Och efter det dessutom häpet utbrista att det var den bästa frukost som hen någonsin ätit!berlin u-bahnPigga och energifyllda tog vi en morgonpromenad i ett stilla Charlottenburg (älskar verkligen denna lummiga, lugna del av staden) för att sedan hoppa på tunnelbanan och dyka upp i en helt annan stadsdel. Betonghus, hög puls och strid trafik präglade denna del av staden. Jag kan inte undgå att tycka att detta är charmen med Berlin. Att miljön och känslan kan variera så mycket bara en tunnelbaneresa bort.berlin norbahnhofVi befann oss utmed den forna murens dragning och precis i skarven mellan Öst- och Västberlin. På Nordbahnhofs s-bahnstation pågick en fotoutställning om de så kallade spökstationer som uppstod i Berlins tunnelbanenät i samband med stadens delning. berlin nordbahnhofDessutom var stationen i sig var värd ett besök. Den ligger precis på Bernauerstrasse där muren gick och vissa utgångar befann sig precis på gränsen mellan öst och väst och murades därför igen för att hindra människor av ta sig mellan zoonerna.berlin die mauerFotouställningen är en av bitarna i ett större museeprojekt som kallas The Berlin Wall memorial. Utställningen utgår från besökscentrumet i korningen Bernauerstrasse/Gartnerstrasse och där finns informationsfilmer och introduktionsmaterial kring murens historia, tillkomst och fall. Utmed Bernauerstrasse finns delar av muren kvar, medan andra delar av dess sträckning markerats med armeringsjärn.berlin die mauer
berlin die mauerFascinerande och makabert att en stad kan delas med några kilometer betong. Att människors liv offras för nationella och politiska osämjor. Och som citatet på muren säger, ”we have never had to put a wall up to keep our people in” – vilken rätt kan det finnas i ett system som måste bygga höga murar för att hindra människor från att ta sig därifrån?
berlin tempelhofAtt kommunismen satt sina spår i Berlin är det ingen tvekan om. Staden präglas dock fortfarande av smula av sitt nazistiska förflutna, även om spåren efter dessa fascister är svårare att finna. Det främsta landmärket för nazistiskt arkitektur i Berlin brukar sägas vara Olympiastadion, men den hade jag redan besökt vid ett tidigare tillfället. Genom lite efterforskning fick vi nys om att det gick att gå guidade turer på den nedlagda flygplatsen Tempelhof och därför styrde vi stegen till Platz der Luftbrücke. Monumentet i parken utanför symboliserar naturligtvis luftbron som de allierade använde för att försörja Västberlin när Stalin stängde landsvägarna till staden i slutet på 1940-talet.berlin tempelhofGuidad tur på Tempelhof kan jag rekommendera till alla som fascineras av flygplatser, övergivna byggnader eller arkitektur. Flygplatsen påbörjades 1927 men under 1930-talet ritade nazistiska arkitekter om flygplatsen och syftet var att den skulle vara ett pampigt landmärke i tredje rikets nya huvudstad Germania. Flygplatsen är ännu idag till ytan en av de största i världen.berlin tempelhofFlygplatsen togs ur bruk 2008, men mycket av den gamla inredningen finns kvar. Under de sista åren gjordes inga större investeringar utan mycket av innerdelen är 30-talsarkitektur med starka inslag från 60, 70 och 80-tal.
berlin tempelhofHuvudterminalen är enorm med två våningar, stora ljusinsläpp och pampiga pelare. Takhöjden kan få vem som helst att tappa hakan. Hitler hade stora planer på att väggen ut mot start- och landningsbanorna skulle ha stora glasrutor så att resenärerna kunde se flygplanen starta och landa, en tanke som var helt unik på den tiden. Tyvärr kom kriget emellan och pengarna som skulle spenderas på flygplatsen fick istället bekosta krigsmaterial. berlin tempelhofTuren tog ca två timmar att gå och vi fick se allt från ankomsthallar, halvfärdig arkitektur till de enorma trappor som ledde upp till taken. Nazisterna hade planer på att använda flygplatsen som en paradarena och därför anpassades taken för att kunna rymma ca en miljon(!) åskådare. Vi fick även en insikt i flygfältets roll under kalla kriget. Under den tiden stationerades amerikanska soldater på Tempelhof och efter sig har de lämnat bowlingbanor, en hall för basket och många andra militära nödvändigheter. I modern tid har flygplatsen också använts som exempelvis filminspelningsplats, bland annat figurerar den i ett par scener i en av de senare Hunger Games-filmerna.
berlin atombunkerDagens sista utflyktsmål blev The Story of Berlin-museet på Kurfürstendamm. Utställningen var intressant och visade Berlins framväxt. Vi var dock en smula trötta efter en lång dag i solen och kollade bara snabbt på utställningen i väntan på att den guidade turen skulle starta. Det vi verkligen hade kommit för var nämligen en rundtur i en av Berlins få fullt funktionella atombombssäkra underjordiska bunkrar.berlin atombunkerI blått nödljus vandrade vi runt och betraktade makabra sängar, minimala kök och toaletter utan dörrar. Bunkrarna (det är egentligen en stor bunker, men med möjlighet att försegla och dela av den till två mindre) konstruerades efter andra världskriget och förväntades rymma hundratals personer i upp till två veckor. De är fortfarande fullt funktionella och går att ta i bruk inom en halvtimme i fall staden skulle anfallas. Dessvärre har bunkrarna bara kapacitet att rymma ungefär 0,1 % av stadens befolkning under två veckor. På 1950-talet trodde man att två veckor var nog för att radioaktiviteten från en bomb att försvinna, idag vet man att så inte är fallet. Bunkarna lär därför knappast rädda någon, bara möjligtvis fördröja döden ett par veckor.


Translation: Here’s a recap of my first two days in Berlin, Germany.

Tillbakablick på min semester

Vi har ju inte kikat på vad jag hade för mig på min semester än! Hur firar man bättre fjärde jobbveckan än genom att ta en sväng genom hela semestermappen mitt mobilarkiv? Nu kör vi!

semester lysekilEn sväng till västkusten är obligatorisk om man, som jag, bor i Västsverige. Få saker kan mäta sig med Bohusläns havsvågor och lukten av tång och saltvatten en solig dag. En (blåsig) söndag blev det roadtrip till Lysekil. Jag får starka flashbacks till barndomen så fort bilen rullar på en vägverksfärja.semesterJag har varit kattvakt åt mina föräldrars katt. Hon var lagom road av att bli lämnad ensam hemma och ville knappt visa sig, trots att jag lockade med mat och kel. Mest hängde jag därför med skelettet Nisse. Han är min mammas ögonsten(!?) och hon går hårt in för att dekorera honom på passande sätt. Ni vet, tomteluva på jul, påskkycklingar till påsk och rosa fjäderboa i semestertid. Genialt.semesterI kattvaktstjänsten ingick även trädgårdsskötsel och vattning av blommor. Mest tid ägnade jag ändå åt att hålla reda på (och emellanåt bärga) gräsklipparen Nisse II (det finns oväntat många saker med namnet Nisse i mitt föräldrahem…).semesterTrots att många betraktar sommaren 2017 som präglad av urtråkigt väder så tycker jag att jag prickade in lagom många soldagar. En av dem åkte jag på loppis i mina älskade mom-jeans från Monki och gula träskor från Swedish Hasbeens.semesterNär jag tröttnat på Sverige gick jag upp halv tre på morgonen och tog det tidigaste morgonplanet till Berlin. Bodde på fantastiskt hotell, åt fantastisk mat och hade det bäst. Fast mer om det i ett senare inlägg.semesterEfter ett par dagar i Berlin behövde jag lite östeuropeisk luft i lungorna och tog ett tåg…semester… till Polens huvudstad Warszawa! Bodde på (ännu) ett fantastiskt hotell i den lite ruffiga stadsdelen Praga.semesterTillbaka på hemmaplan hade jag kvalitetstid med katten och pysslade.
semesterKlämde in en och annan svensk fika på udda loppisporslin.semesterStorstädade hemma och plockade runt och gjorde fint i hyllor och skåp.
semesterKnöt de sista raderna på ryamattan som jag pysslat med under ett års tid! Nu ligger den på plats i vardagsrummet och jag känner mig pirrig och lycklig varje gång jag kollar på den.semesterSemester är ju ändå semester och på semestern ska man vila ibland! Plöjde tv-serier i mängder. Bland annat sista säsongen av Orange is the new Black, som lätt var den bästa hitills.
semesterEmellanåt var jag lite nyttig och tog långa morgonpromenader och drak hemmagjord ingefärashot.semesterSlutligen läste jag massor. Bland annat denna (tråkiga) amerikanska bok om PR och kommunikation som tyckte att jag var värdig! Tackar, tackar.

 

Och ungefär så såg mina tre semesterveckor ut. Sommaren 2017, du var fin.


Translation: Here’s a lot of pictures from my vaccation.

Andra och tredje byggveckan

Idag börjar den tredje byggveckan i butiken! Om allt går enligt planerna (vilket det garanterat inte kommer att göra, mycket lite har gjort det hitills) så blir detta en mellanvecka med få varuleveranser. Inredningen förväntas inte heller dyka upp förrän i slutet av veckan så den vanliga personalstyrkan på tre personer har justerats ned till att innefatta enbart mig (och två snickare). Misstänker att det blir mycket städande och planering, men inte så mycket action. Åh andra sidan har min rygg och mina händer gått in i en fas där lite vila från varuuppackning är högst uppskattat.

byggveckanEn mycket, mycket liten del av ett helt butiksinköp

Det är spännande med butiksbyggen. Första byggveckan kändes det som att vi gjorde rejäla framsteg varje dag, men förra veckan (den andra) hände det knappt något alls. Varuplockningen blev rutin och butiken tycktes liksom inte fyllas i någon märkvärd grad, hur mycket vi än plockade. Vi jobbar lite i motvind eftersom inredningen som skulle varit levererad vid byggstart fortfarande inte har kommit och alla varor i princip bara kan packas upp, prismärkas och sedan packas ned och lastas på pallar igen. Bara ett fåtal sektioner i butiken finns på plats och har gått att färdigställa. Samtidigt har vi snickare på plats som bygger stommar, målar väggar och fixar golv som ännu inte är färdiga.

byggveckan

Är mycket nöjd med valet av lampa till personalrummet.

Bland förra veckans anekdoter kan nämnas att vi plötsligt fick veta att vi skulle få besök av en hissinspektör som skulle godkänna den nya varuhissen. Varuhissen som vi redan använt i en och en halv vecka, eftersom ingen talat om för oss att den ännu inte var inspekterad och godkänd för användning. För övrigt har vi problem med leveranserna av varor till butiken eftersom ett par fraktbolag hävdar att vår leveransadress inte existerar. Vet inte hur många samtal från fraktcentraler i Danmark som betats av i denna vecka. Och slutligen har jag efter två veckor av jobb plötsligt insett att vår ena snickare är ungefär hur snygg som helst. Läskigt snygg, liksom. Är mycket fundersam på hur jag har missat det i två veckor. Antar att det har att göra med att han för det mesta står på en stege i något hörn och  aldrig säger något. I fredags klättrade han ner och satte sig vid fikabordet och jag dog en smula. Hjälp.


Translation: The third week of shop building is about to start. Week two has been a slow one, and week three will probably be even slower.

Senaste syprojektet: Sewing Zadie

Sommaren är min bästa pysseltid. När solen steker alltför varm eller när regnet smattrar mot asfalten röjer jag skrivbordet och plockar fram symaskinen. Sedan ritas det mönster, klipps tyger och sys, sys, sys tills ett nytt plagg är redo att hängas in i garderoben. Timmarna flyger iväg och podd efter podd blandas med symaskinens rytmiska surrande.

Får jag säga det själv börjar jag bli rätt haj på att sy kläder. Kastar mig utan tvekan över lite mer komplicerade mönster med delikata detaljer, veck, fickor och liknande. Har dessutom börjat sy i jersey och stretch, något som jag länge (av oklar anledning) fasat för.
Zadie dress
Mitt senast avslutade projekt är en rejäl, långärmad Zadie-klänning. Mönstret kommer (som nästan alltid) från Tilly and the Buttons. Tyget är ett OEKO-TEX 100 certifierat tjockt stretchjersey i 92 % bomull från Stoff & Stil. Tänker mig att klänningen kommer att vara perfekt varm och mysig när hösten börjar smyga sig på. Zadie dressHela klänningsmönstret är en härlig blandning av olika geografiska former. Som en klänning på en klänning, som min vän beskrev den. Jag är speciellt förtjust i den mjuka, runda halsringningen.
Zadie dress… och de dekorativa vecken i midjan som möjliggör ett riktigt härligt fall i kjolen.Zadie dressKlänningen har dessutom rejäla men diskreta fickor. Perfekt att värma frusna händer i. Eller för nycklar, mynt och mobiler som gärna hamnar på avvägar.Zadie dressÄlskar mönstret för övrigt. Munkar, pommes frites, popcorn och läskburkar. Lekfullt och lite barnsligt (på ett positivt sett!) möter det sofistikerade svarta.


Translation: I’ve made a new dress! The pattern is Zadie from Tilly and the Buttons and the fabric is from Stoff & Stil.

Kompislistan

Listor är kul! Ungefär lika roliga att fylla i som att läsa faktiskt. Därför stjäl jag utan skrupler kompislistan från Underbara Clara.

Kompislistan

Hur är du som vän? Väldigt lojal. Jag har inte så lätt att skaffa vänner och har svårt att släppa folk nära mig. Men har du en gång blivit min vän så kommer jag att betrakta dig som det för evigt. Om vi inte hörs eller ses på tio år spelar ingen roll. En gång vän – alltid vän.

Sämst som vän? Att jag inte är så initiativtagande. Har mycket omkring mig och värderar egentid. Har inget stort behov av sällskap och är sällan den som hör av mig eller drar igång saker – däremot tackar jag sällan nej till en inbjudan och blir aldrig störd när andra kontaktar mig.

kompislistan

Vad stör sig dina vänner på med dig? Förmodligen att jag är dålig på att höra av mig och att jag tenderar att vara ”hemlighetsfull”, som min vän Linn säger. Personligen tycker jag inte att det handlar om att vara hemlig, jag blir bara så absorberad av alla mina vänners intressanta liv och upplevelser att jag sällan tycker att det är läge att berätta om eller dela med mig av mitt egna ganska stillsamma liv.

Återkommande vänproblem? Att alla människor inte betraktar vänskap som ett livslångt åtagande, som jag gör. Svaga vänskaper tenderar att rinna ut i sanden om de inte underhålls regelbundet. Har genom åren haft många vänner som numera bara är vagt bekanta eftersom jag inte haft tid eller ork att hålla kontakten. Åh andra sidan har jag också flera andra, starka vänskaper som jag verkligen värderar och som jag vet finns där för mig när det gäller. Även om vi bor i olika världsdelar, lever olika liv och kanska bara träffas varannat år. Och det är den typ av vänskap som betyder något.

Typiskt för dig som vän? I en grupp blir jag den stabila personen i mitten som styr upp och håller fokus. Jag är lyhörd för andras känslor och mån om att alla känner sig inkluderade. Jag avslöjar aldrig något som berättats i förtroende och är bra på att lyssna. Jag minns typ allt som jag gjort och pratat om med mina vänner och plockar gärna fram anekdoter som vi upplevt, men som andra glömt.

kompislistan

När blir du sur? När folk inte håller det de lovar. För mig är ord och handling tätt ihopkopplade, men jag har insett att alla inte ser det så. Har jag pratat om att göra något med någon så ser jag till att det genomförs. Jag blir irriterad när folk smider stora planer och sedan inte genomför dem. Något annat jag ogillar är utfrysning. Jag blir illsur när man umgås i grupp och en person börjar utestänga någon annan. För mig är det viktigt att alla är inkluderade!

Tråkigast med dina vänner? Att våra vardagsliv är så olika varandras vilket gör att vi ses väldigt sällan.

Önskeegenskap som vän? Gärna med en personlighet som är olik min, men med liknande värderingar. Jag behöver vänner som driver och aktivierar mig. I utbyte kan jag ge lugn, lojalitet och trygghet.

kompislistan

Värsta sortens vän? Den oärliga som ljuger, sprider rykten och avslöjar saker som sagt i förtroende. Fast alla sådana personer har jag rensat ur min vänkrets för länge sedan.

Bästa sortens vän? Den som inte försöker förändra mig.

Gemensamma drag för mina närmsta vänner? Starka, självständiga kvinnor. Coola, nördiga och intelligenta.


Translation: A list about friendship

Seasons of Change

Det känns helt orimligt att jag redan avverkat två jobbveckor! Befinner mig i ett vakuum där jag både känner mig kvar i viloläge och fullständigt absorberad av arbetsliv och rutiner. Riktigt som vanligt är det dock inte. Dels har min ovanligt tidiga semester i kombination med dåligt väder placerat mig i någon sort mellansäsong som jag aldrig riktigt bekantat mig med förut. I vanliga fall brukar jag återvända till jobbet och kastas direkt in i hösten med nystart, innemys och de rustika inredningsdetaljer som hösten ovillkorligen för med sig.

Fast så kommer det inte att bli i år. Hösten 2017 ser lite annorlunda ut. Som nyexaminerad ekonom har jag fått möjligheten att tillfälligt jobba med inköps- och etableringsenheten i mitt företag. Under hösten ska jag syssla med att bygga och öppna två nya butiker. Mina två första veckor på jobbet har gått åt till att göra inköp och även börja ta emot och plocka upp varuleveranser. Löpande inköp och förberedelser ska jag hålla på med till slutet av augusti då inredningen till butiken ska vara på plats. Sedan ansvarar jag för uppbyggnad och utformning fram till öppning i september. Efter det ska automatiska inköpssystem utformas och sättas på plats och lagom till att det är ordnat och verksamheten börjar rulla på börjar jag om hela processen, fast med nästa butik.

Förutom nya och stimulerande arbetsuppgifter lyxar jag till det med att jobba heltid, ha helt arbetsfria helger och kunna stänga och gå hem så fort arbetsdagen tar slut. Lyx som många tar för givet, men som definitivt inte hör till vanligheterna inom handeln. Konstigt nog känns det som att jag har mer fritid nu när jag jobbar 40 timmar jämt fördelade över veckan, än när jag bara gjorde 30 timmar med varierande schema. Har inte jobbat regelbundna tider sedan jag slutade på laboratoriet för ca 5 år sedan. Men åh, vad jag har saknat det!


Translation: Vacation’s over and I’m back at work. This autumn will be different for me since I’m working with opening two new stores.

Mina YouTube-prenumerationer

Jag upptäckte YouTube på riktigt för ett par somrar sedan. Från att tidigare bara tittat sporadiskt och mest klickat in för att följa någon länk från valfritt socialt medie eller för att leta upp någon nostalgisk musikvideo från ungdomens svunna dagar började jag använda YouTube som ett mer regelbundet medium. Idag följer jag YouTube-kanaler på ungefär samma sätt som jag följer bloggar och poddar.

Det sköna med YouTube är att det verkligen finns utrymme för att bejaka alla sina små, udda intressen. På YouTube verkar det inte finnas någon gräns för hur smalt ett ämne är, allt finns representerat. Med det sagt passar jag nu på att släppa alla hämningar och visa upp mitt inersta väsen. Detta gillar jag att kolla på (och ungefär här tog jag all prestige och alla försök att upprätthålla bilden av mig själv som en värdig och intellektuell person och slängde ut dem genom fönstret). Och för den som inte helt tappar tron på min smak (eller som kanske till och med, i hemlighet, gillar ungefär samma saker) så har jag tidigare listat mina favoritpoddar.

Mina YouTube-prenumerationer

Mat:

Gordon Ramsay
Egentligen ganska värdelös kanal där det mest publiceras klipp ur Gordon Ramsays TV-program. Någon gång då och då dyker det upp videor där Gordon lagar mat (och berättar om det mest hes röst och brittisk accent) och då är alla gamla repriser förlåtna.

Jamie Oliver’s Food Tube
Jamie Oliver och vänner lagar mat och ger tips. Klassisk receptkanal med en rätt per video. Bra, men lite spretig. Jag följer även Jamie Oliver’s Drinks Tube som bara handlar om drinkar. Jamie själv dyker inte upp på den kanalen särskillt ofta – men vad gör det när det finns genier som Simone Caporale. Videon när han gör 33 typer av Gin & Tonic är något av det mest humoristiska som någonsin gjorts inom mat-genren (tips, tips, tips!)

Matgeek
Johan Hedberg (som även ligger bakom podden Matsamtalet tillsammans med Sigrid Barany) lagar mat, köper löjliga mängder matrelaterade prylar och rasar emellanåt mot matvärlden som vi känner den. Passionerat och nördigt. Jag har för övrigt en stark crush på Kamera-Andreas, som dyker upp som side-kick emellanåt.

RättRätt
Amir Kheirmand, vinnaren av Sveriges mästerkock 2014, driver kanalen som främst utför smaktester på mat av hel- och halvfabrikat. Kanalen har fått ett uppsving på senare tid och har kompletterats med produkttester, provsmakning av matnyheter, vloggar och lite hederlig matlagning. Alltid med glimten i ögat.

Djur:

Cole and Marmalade
Kattkärlek de luxe! Mysigaste kattkanalen på YouTube!

Disco the Parakeet
Undulaten Disco kan förskräckligt många ord, gillar att citera rocklåtar och kastar ur sig de mest spektakulära och humoristiska meningar. 

Jackson Galaxy
Kattkännare mest känd från TV-serien My cat from Hell. Lärorikt om katters beteende och hur vi människor kan hjälp våra katter att bli sina bästa jag.

Spel:

Did you know gaming?
Intressant trivia och fakta om spel, både nya och klassiker.

PeanutButterGamer
Totalt utflippad kanal med välproducerade videor om allt som rör spel. Speciellt udda spel. Riktigt udda. Och lite The Legend of Zelda på det. Omöjlig att ogilla.

The Game Theorists
Vissa tycker att det är nördigt att spela. Jag håller inte med. Däremot tycker jag att det är extremt nördigt när någon lägger timmar på att mäta pixlar på tv-rutor och göra tabeller med avancerade ekvationer för att räkna ut Marios (i Super Mario) längd. Åh, andra sidan – vem älskar inte en nörd? På den här kanalen håller de nördigaste nördarna oss inte så nördiga nördar upplysta om nördiga fakta och teorier från den nördiga spelvärlden.

Two Guys Playing Zelda
Två killar dricker öl och spelar Zelda. Kanalen består främst av play-alongs, vilket inte intresserar mig. Tittar däremot gärna på deras rankingvideor om bossar, tempel och liknande i Zelda-spelen.

VortexxyGaming
Kvinnlig gamer med YouTube’s behagligaste röst. Presenterar genomtänkta teorier om olika event och händelser med koppling till The Legend of Zelda.

Övrigt:

Crazy Russian Hacker
Det är lite oklart varför jag tycker att en utvandrad, amerikaniserad ryss (nåja, ukrainare…) som gör experiment och provar diverse omöjliga ”gadgets” är något av det mest fascinerande som finns. Samtidigt går det inte att tycka illa om Taras Kulakov, mannen med den tjocka ryska accenten, favorituttrycket ”boom” och den finurliga ovanan att ofta skära sig i tummen och envist vägra läsa bruksanvisningar. Amazing!

How it Should Have Ended
Kanal som presenterar alternativa slut till kända filmer. Hysteriskt roligt, underfundigt och med glimten i ögat.

The Film Theorists
Film-versionen av The Game Theorists.

Therese Lindgren
Lifestyle-vloggare och vegan med Sveriges högsta energinivå. Lättittat och beroendeframkallande. Har svårt att förklara storheten, men är ungefär lika hooked som resten av svenska folket.

Trucker Dashcam // Sweden
Lastbilsförare från Göteborg som sammanställer klipp av klantiga, farliga eller bara irriterande trafiksituationer. Förvånande informativt och underhållande. Det finns något djupt tillfredsställande i att få bekräftat att min egen bilkörning inte är så illa som jag ibland är frestad att tro.

WatchMojo
Guilty-pleasure eller perfekt tidsfördriv. Här hamnar jag ofta på morgonen när jag har sju minuter att slå ihjäl innan det är dags att gå till jobbet. WatchMojo är ungefär lika besatta av listor som jag och mina klasskamrater var under lågstadietiden på 1990-talet. Det går att göra listor om allt! Musik, film, spel, dödsolyckor eller tokiga saker som hänt på Wal-Mart.

Yoga with Adriene
Tubens bästa yogakanal! Adriene är en mästare på att på ett humoristiskt och genomtänkt sätt hjälp mig och många andra att ”find what feels good”. Här finns allt från enskilda lektioner för specifika områden till månadslånga program med dagliga yogarutiner.


Translation: Here’s a list of my favourite YouTubers at the moment.

Söker den rätta semesterkänslan

Jag är inne på min fjärde semesterdag och det känns som att kaosjobb, stress, kritiska kunder och beställningar som pockar på uppmärksamhet börjar glida behagligt långt bort ur mitt medvetande. Ändå vill jag inte påstå att jag riktigt hittat semesterbalansen. Jag jonglerar fortfarande måste och avkoppling om vartannat.

Roade mig med att läsa gamla blogginlägg i väntan på att den rätta stunden för kvällsmat skulle infinna sig och fann en mycket klok reflektion kring semester. Komponerad av mig själv för fem(!) år sedan. Ungefär precis sådär känns det just nu.

I ren protest tänker jag parkera mig i sängen och äta pasta, eventuellt dricka vin och klämma några avsnitt av Orange is the new Black (femte säsongen är lätt den bäst hittills!). Jag tänker ignorera att solen skiner, att det är konsert i parken ett par kvarter bort och att handfatet i badrummet är ingrott av tvålrester och att påsen med skärp till återvinningsstationen svämmar över. Jag har för sjutton semester! Och hör ni inte av mig på ett par veckor så är det antagligen inte för att jag blivit bortrövad av polska maffian, utan för att jag äntligen funnit min semesterkänsla.


Translation: I’m having a hard time entering vaccation mode. There’s so much I want to do, and at the same time I just want to lay in bed and watch Orange is the New Black all day. Such a dilemma!

Tidigare inlägg «

Hämta fler inlägg