Budapest, dag 3: Saluhallen och slottskullen

Den tredje dagen i Budapest började med mulet väder, men med löfte om sol under dagen. Efter gårdagens rundvandring i Pest hade vi bestämt oss för att ta oss över Donau och utforska Buda.150731_0185 Men först väntade spårvagnstur. Spårvagnslinje 2 i Budapest har blivit utsedd till världens vackraste spårvagnslinje av National Geographic. Den löper utmed Donau från Közvágohid i söder, passerar hela centrala Pest och slutar norr om parlamentet på Jászai Mari Tér. Vår hållplats var dock inte världens vackraste plats. Betongtrappor och vittrande plattformar i bästa Sovjetanda.150731_0188 Vi hoppade av vid Frihetsbron och började med ett besök i den stora saluhallen (Nagy Vásárcsarnok) som vi bara beundrat från utsidan föregående dag. Saluhallen kryllade av turister och barska ungerska damer som nästan klev över varandra i kampen om det bästa köttet och den finaste frukten.150731_0192 Saluhallens undervåning är vigd åt mat med korvar, köttbitar, vin, likörer, kryddor och frukt från hela Ungern. Paprikapulver i vackra porslinsburkar trängs med söta viner, slöjdade föremål i trä och stora askar gåslever. Övervåningen är tillägnad turisterna och där trängs försäljare av alla de slag. Traditionell ungersk konst i form av broderier och virkade dukar trängs med emaljmuggar med kommunistledare, diverse souvenirer, snidade schackspel, billiga läderväskor och restauranger som bjuder på ungerska specialiteter.150731_0203När våra ögon sett sig mätta på ungersk hantverksskicklighet promenerade vi utmed Donau norrut till Kedjebron; ett av stadens mest ikoniska landmärken. I maklig takt korsade vi floden och styrde stegen mot slottskullen på Budasidan.
150731_0209 Vandringen upp för berget är lång och brant och vi valde, som många andra, att ta den berömda ångdrivna kugghjulsbanan upp. Turen tar bara någon minut, men utsikten är svindlande och värd varenda forint.150731_0221Utsikten har på något sätt verkligen präglat hela min vistelse i staden. Hur många gånger jag än såg ut över Budapest kunde jag inte få nog. Hissnande och olidligt vackert på samma gång. En utsikt jag aldrig kunde se mig mätt på. I mitten på bilden syns kedjebron och kyrkan med de tre tornen i bakgrunden är Sankt Stefansbasilikan som vi besökte dagen innan.
150731_0232 Slottsområdet är gigantiskt och det finns hur mycket som helst att titta på. Vi beundrade presidentpalatset från utsidan och gick sedan vidare till Budapests historiska museum som ligger i slottets södra flygel. Här fanns utställningar om stadens och slottets historia från romartiden till nutid. Den bästa delen var den om stadens utveckling i modern tid.150731_0243 Vid lunchtid hade värmen börjat göra sig påmind på allvar. Till lunch beställde vi in sallad och ett gigantiskt glas lemonad. Ungersk lemonad är något helt annat än den sötsliskiga historia vi dricker i västvärlden och varje bageri, restaurang och matstånd tycks ha sitt eget hemliga recept.150731_0247 Mätta och belåtna promenerade vi ut från slottsområdet och norrut på slottskullen. Nästa stopp blev slottslabyrinten som är ett stort grottsystem 16 meter under jord. Delar av labyrinten är över en halvmiljon år gammal och tros ha fungerat som bosättningar åt urtidsmänniskor. Idag fanns det en spretig hög utställningar om allt från opera till Dracula (världens mest kända ungrare?) i labyrinten. De konstiga utställningarna vägdes dock upp av den fantastiska arkitektur som grottsystemet erbjuder.Tyvärr rådde det fotoförbud i labyrinten.

Väl ute i solen strosade vi vidare till Mattiaskyrkan…150731_0256 … och den tillhörande Fiskarbastionen. Mer spektakulärt än arkitekturen var dock utsikten över Pest med den magnifika parlamentsbyggnaden i förgrunden.150731_0263 På vägen ner från kullen stannade vi till på museet om Sziklakórhaz eller sjukhuset i berget. Under kriget uppfördes ett hemligt sjukhus tillika kärnvapenbunker i slottskullen. Under nazisternas ockupation av Budapest jobbade ungerska läkare under Röda korsets beskydd med att rädda människor som drabbats av kriget. Under sovjettiden fungerade sjukhuset som ett sjukhus och kärnvapenbunker dit läkare skulle ta sig om en atombomb släpptes över staden. Tre dagar efter attacken skulle de sedan ge sig ut i staden för att söka efter och ta hand om överlevare. Enda sättet att ta sig in på sjukhuset idag är via en guidad rundtur. Inträdet är förhållandevis dyrt (strax över hundra kronor), men värt vartenda öre. 150731_0269Efter rundturen på sjukhuset promenerade vi ned från kullen. Våra trötta fötter behövde vila en stund och vi tog därför spårvagn tillbaka till Budasidan för att beundra Parlamentet på närmare håll. Byggnaden uppfördes på slutet av 1800-talet och det fanns ingen budgetgräns. Det märks.
150731_0289Slutligen promenerade vi genom Frihetsparken tillbaka till Deák Ference tér. Pariserhjulet lockade med sina blinkande lampor men vi var säkra på att utsikten knappast kunde bli bättre än den som slottskullen erbjöd.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2015/08/08/budapest-dag-3-saluhallen-och-slottskullen/

Kommentera

Your email address will not be published.