Sailor Moon Crystal vs Pretty Guardian Sailor Moon

Jag gissar att alla svenska barn som växte upp på 1990-talet någon gång suttit bänkade framför Sailor Moon. Den söta tjejen, med jättelånga flätor som skulle slåss mot ondskans lakejer tillsammans med en underbar katt (som det så fantasifullt sjöngs i det svenska introt). Serien sändes i Japan 1991-1997 och de två första säsongerna dubbades till svenska och sändes från 1997 och framåt. Även om jag inte var något superfan av Sailor Moon så blev serien lite av min inkörsport till anime. När Pokémon började visas i Sverige i slutet av 90-talet fastnade jag i en animekärlek som varar än idag.

Pokémon må ha förlorat sin glans i mina ögon, men som vuxen har jag med glädje sett samtliga Sailor Moon-säsonger (den japanska versionen; den svenska dubbningen är så hemsk att jag vill gråta) flera gånger. Och de är bra, om än något späckade med fillers. 2014, sisådär 20 år senare, tyckte någon att det var en genial idé att släppa en remake och Sailor Moon Crystal lanserades i Japan.

De senaste veckorna har jag roat mig med att plöja igenom samtliga två säsonger av Crystal. Är jag starstruck? Nej, knappast. Levde serien upp till mina förväntningar? Tyvärr inte. Serien är inte dålig, men den presterar inte heller på den nivå som en remake av något riktigt bra måste göra för att bli meningsfull. Varför investera tid och pengar i att göra om något bra på ett lite sämre sätt? Det är egentligen fascinerande att 20 år av teknisk utveckling har gett oss en säsong av Sailor Moon som är underlägsen originalet, inte minst vad gäller kvalitén på animationerna. Det egentligen enda positiva jag kan säga om Crystal är att den har fått mig att börja kolla på de gamla säsongerna igen!

Här, mina fellow Sailor Moon-nördar, kommer en lista med de sju största besvikelserna med Sailor Moon Crystal.

1. Stressen

Originalserien rör sig i en ganska maklig takt och varje säsong hade lätt kunnat kortas med sisådär 10-15 episoder. Ibland har jag drömt om att någon skulle klippa om hela serien och bara plocka ut de, för historien, viktiga bitarna. Sailor Moon Crystal försöker göra just detta, men det fungerar inte. Crystals säsong 1 & 2 täcker in hela originalets säsong 1 (46 episoder) och senare halvan av säsong 2 (ca 35 episoder) på totalt 26 episoder och det är så stressigt. Viktiga ögonblick hastas förbi och djupet i serien går helt förlorat.

sailor-moon

2. Fem anorektiska utomjordingar

Jag är medveten om att anime bara är tecknad film och att samtliga Sailor Senshi var smala redan i originalserien (det finns för guds skull till och med en episod i första säsongen där Usagi har viktmani och ska banta), men i Crystal ser de nästan löjligt anorektiska ut med sina löjligt långa armar och ben. De verkar heller inte påverkas av normala mänskliga rörelsemönster utan kan röra armar och ben lite hur som helst, utan hänsyn till mänskliga begränsningar i form av leder och skelett. Fem tecknade, anorektiska utomjordingar med andra ord.

3. Relationen mellan karaktärerna

Den intima vänskapen mellan de fem tjejerna är grundbulten i hela Sailor Moon-storyn. I Crystal förminskas Usagi till en kall, bortskämd prinsessa och de andra fyra till livvakter som ska beskydda henne. Den värme och det systerskap som finns i originalet är helt borta. Ibland ifrågasätter jag om Mars, Venus, Jupiter och Merkurius ens gillar Sailor Moon i Crystal. Samma gäller relationen mellan Usagi, Luna och Artemis.

4. Den sexuella spänningen mellan Usagi & Mamoru

Usagi Tsukino är bara 14 år i serien och något av det fina i originaler är den vackra skildringen av ung, blyg kärlek. I Crystal ersätts magin med en sexuell laddning som är så stark att det nästan blir äckligt. När Mamoru kysser Usagi när hon svimmat på balen känns det snarare som ett våldtäktsförsök än en passionerad första kyss.

5. Kontroversiella ämnen

Sailor Moon var kontroversiellt när den släpptes på 1990-talet och vissa delar blev till och med censurerade i väst. Första säsongens homosexuella kärlek mellan generalerna Zoisite och Kunzite är ett ikoniskt exempel. Tyvärr har hela deras relation försvunnit ur Crystal. Istället tvingas tittaren uppleva ett antiklimax där *spoiler* Serenity begår självmord…*spoiler*.

sailor-moon-crystal-1024x694

6. ”We don’t need the protection from men…” – eller?

Animen var unik i väst när den släpptes eftersom den var en av få som innehöll enbart kvinnliga hjältinnor. Visserligen fick Usagi och tjejerna en hel del hjälp och stöd av Tuxedo Kamen i början på säsong 1, men de var också starka självständiga. I Crystal har Usagi förvandlats till en svag, gråtande person som gnäller konstant och helt golvas av sorg över Mamorus öde. De övriga Sailor-krigarna går ungefär samma öde till mötes när det avslöjas att de egentligen är förälskade i de fyra generalerna, som sedan brutalt dödas…

7. Plot holes

Om Queen Metalia nu hade värsta laserstråleattacken och kunde kalla ned den från himlen hur som helst, vad var då meningen med allt i Crystal? End of story.


Translation: I’ve been watching the new Sailor Moon-series Crystal. Unfortunately it wasn’t that good and therefore I list seven things that’s wrong with Sailor Moon Crystal.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/03/19/sailor-moon-crystal-vs-pretty-guardian-sailor-moon/

Kommentera

Your email address will not be published.