För tre år sedan kunde det ha varit jag

Jag står på en blåsig gata i centrala Göteborg när en vän skickar ett sms och skriver att det skett nya terrorattacker och att jag ska undvika folksamlingar. En radio är påslagen i nästa butik jag går in i och på P1 pratar de om terrorism och bomber. I en klädbutik hör jag först första gången talas som terrorattentaten på flygplatsen Zaventem i Bryssel.

Zaventem. Bryssel. En flygplats som jag själv besökte exakt tre år tidigare. Den 22 mars 2013 satt jag och min familj på ett fik i utrikesterminalen på Zaventem och drack kaffe, åt croissant och väntade på att få boarda ett Brussels Airlines-plan till New York. Tidigare på morgonen hade vi lämnat Sverige, cirklat över terminalbyggnaden på Zaventem, det var klart väder och man kunde tydligt se Bryssels bebyggelse drygt en mil bort, och sedan landat. Jag minns att jag gillade Zaventem. En evigt pulserande knutpunkt, som var mer överskådlig en andra liknande europeiska flygplatser.

Brussels Zaventem Airport

Tre år senare skulle tre personer med hemmagjorda bombvästar och spikbomber i väskorna rulla in i avgångshallen och spränga sig själva i luften. Och det fanns ingenting som någon kunde göra. Däremot kan vi alla göra något nu: vi får inte vara rädda, vi får inte lägga skulden på de som inte är skyldiga och vi får inte låta vår demokratiska frihet påverkas. Enade vi stå, söndrade vi falla.


Translation: Yesterday I learned about the terror at Zaventem Airport in Brussels. It’s scary, because I visited Zaventem Airport exactly three years ago, 22th March 2013.

 

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/03/23/tre-ar-sedan-kunde-det-ha-varit-jag/

Kommentera

Your email address will not be published.