Riga, dag 5 – På Daugavas västra sida

Tisdagen i Riga var den värsta väderdagen (av en hel hop rätt dåliga väderdagar). Under dagen sjönk temperaturen till strax över 10 grader och det spöregnade, var helt fuktigt och blåste iskallt från Rigabukten. Vi hade vi det här laget använt alla våra varma kläder fem gånger om men vi hade inget annat val än att än en gång plocka fram stickade tröjor, långbyxor, vattentäta skor, sjalar och paraplyer. Erkänner villigt att jag hade en smula hemlängtan, främst efter innehållet i min välfyllda garderob.
Riga

Trots att vi varit i Riga i nästan en vecka hade vi ännu inte tagit oss över floden Daugava som rinner rakt genom staden (med undantag från när vi kom från flygplatsen). Det skulle det bli ändring på. Den mest uppseendeväckande sevärdheten på den västra sidan är Gaismas Pils (Ljusslottet) som innehåller Nacionala Biblioteka (Nationalbiblioteket).

Byggnaden är ritade av arkitekten Gunnar Birkerts och inspirationen är hämtad från en gammal, lettisk legend. Sagan säger att det legendariska ljusslottet sjönk ned i en uråldrig sjö och att det inte kommer höja sig ur djupet förrän det lettiska folket åter vunnit makten över sitt eget land.Riga

Vi hade inga planer på att gå in på biblioteket utan passerade och gick till ett museum en gata längre bort: Latvijas Dzelzcela Muzejs (Lettiska järnvägsmuseet).

Utställningen inomhus var måttligt intressant eftersom det mesta bara fanns på lettiska och ryska. Däremot fanns en trevlig interaktiv utställning om livet på lettiska järnvägsstationer (som egentligen riktade sig mest till barn). Utanför museet fanns också en stor bangård med diverse gamla lettiska och ryska tåg som vi spanade på en lång stund.

Riga

Precis när vi lämnade museet öppnades himlens portar och regnet öste ned. Vi kände oss inte klara med västra Riga, men att fortsätta till fots var mer eller mindre omöjligt. Istället slängde vi oss på första bästa spårvagn och fick nöjet att beskåda större delen av Rigas västra betongförorter innan vi till slut hamnade i det något mer civiliserade Imanta. Det kanske må låta som slöseri med tid, men personligen tycker jag att det är ett charmigt sätt att verkligen lära känna en stad. Beblanda sig med lokalbefolkningen och fantisera om att jag också är på väg hem till min lettiska lägenhet eller på väg mot mitt viktiga jobb på en lettisk myndighet.

Riga

I Imanta fanns ungefär noll saker att göra så vi hoppade på samma spårvagn tillbaka mot centrum. Rutorna immade snabbt igen och luften var sådär varm, blöt och fuktig som den bara kan bli på en riktigt full spårvagn. Vi steg av vid Centralstationen och insåg att det regnade så mycket att det inte var någon idé att försöka ta sig därifrån. Istället letade vi upp en restaurang på stationen och åt riktigt god, men väldigt dyr, pizza.

När regnandet lagt sig något promenerade vi till Rigas Geto Muzejs (Rigas Ghetto Museum) som jag av en händelse ovetande råkat ta kort på när vi besökte Academy of Science tidigare (museet är byggnaderna högst uppe i vänster hörn, men den bruna tågvagnen med gult tak på innergården).

Museet ligger i ungefär samma område som det riktigt ghettot låg och förutom en stor utställning om ghettots historia så har de bland annat byggt upp entrégatan till ghettot i naturlig storlek och inrett lägenheter på samma sätt som de såg ut i ghettot.

En stor del av utställningen var inriktad mot ryssar. Tydligen erkänner de flesta ryssar inte förintelsen och judarna sågs snarare som ett nödvändigt offer (i likhet med krigsfångar) än som en utsatt folkgrupp. Det var dock intressant även för oss med god kunskap om förintelsen. Utställningen påpekade exempelvis att de flesta idag ser Auschwitz och massgasningen av judar som en symbol för förintelsen. I själva verket dödades minst lika många judar genom avrättning med pistol och skjutvapen i det tredje rikets östra distrikt (främst Lettland).

Ghettot i Riga har hamnat i skuggan av ghettona i Warszawa och Budapest, men ändå dog över 50 000 judar här. Av dem var ca 30 000 letter och 20 000 ”importerade” judar som nazisterna förflyttade från ghetton i Polen, Ungern och övriga Baltikum. Från ghettot transporterades judarna ut till skogarna i Bikernieki och Rumbula utanför Riga där de metodiskt skjöts och begravdes i massgravar


Translation: Tuesday in Riga and yet another rainy they. The coldest and wettest one yet. We visited the Railway Museum behind the National Library in Western Riga and then the Riga Ghetto Museum.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/09/03/riga-dag-5-pa-daugavas-vastra-sida/

Kommentera

Your email address will not be published.