Mest kommenterade inlägg

  1. Nyårslöften – pepp eller press? — 4 kommentarer
  2. Jag byter till eko! — 4 kommentarer
  3. Lucka 4; berätta om hur du får dina kläder att hålla längre — 3 kommentarer
  4. Två dagar i Berlin — 3 kommentarer
  5. En R-kväll — 3 kommentarer

Author's posts

Sytt: Agnes x 2

Jag var inne i ett pysselflow i början på året. Det syddes toppar och klänningar till höger och vänster. Högen med saker att fotografera och publicera här på bloggen växte och växte. Utan att något någosin dök upp. I förra veckan tröttnade jag och hängde in hela högen osorterad och ofotograferad i garderoben. Ska jag bli en duktig pysselbloggare måste jag nog utveckla en bättre rutin för vad jag gör med mina färdiga alster…

Bland de plagg som blev fotograferade innan frustrationen slog till fanns i alla fall två randiga Agnes-tröjor! Mönster från Tilly & the Buttons (som vanligt) och tyg från Stoff & Stil (som vanligt). Håll tillgodo!

Agnes #sewingagnesFörst ur är en röd- och vitrandig variant med långa ärmar och rynkning i fram. Eftersom jag är otroligt dålig på att verkligen mäta innan jag börjar sy så hade båda tröjorna mått bra av att vara en storlek större än de är. Lite rörelseutrymme är alltid trevligt (och med detta vill jag egentligen säga att storlekarna i mönstret är något små – jag som i vanliga fall har 34/36 eller UK8/10 skulle behövt ha en storlek 3, inte 2 som enligt mönstret)Agnes #sewingagnesÄlskar de långa ärmarna och den runda halsringningen. Tycker att många t-shirtar man köper i affärerna är alldeles för urringade, men den här blev perfekt.Agnes #sewingagnesValde att klippa halslinningen på ”fel håll” för att skapa en motsatt effekt. Sydde också en ganska diskret rynkning vid halslinningen, men man kan med fördel rynka mer för en starkare effekt.Agnes #sewingagnesTyget är för övrigt fantastiskt med smala linjer och glitter! Agnes #sewingagnesÄr imponerad övermin förmåga att matcha ränder, speciellt eftersom jag gjorde det lite på känn och utan någon som helst aning om hur mönstermatchning egentligen ska gå till.Agnes #sewingagnesDen andra Agnes-toppen gjorde jag med kortare ärmar. Valde ett riktigt mjukt stretchtyg med lite bredare svarta och vita ränder.Agnes #sewingagnes Agnes #sewingagnesÄven denna med kontrasterande halsringning och en lätt rynkning.Agnes #sewingagnesGillar ärmarna som är korta, men ändå klädda på något sätt. Det värsta jag vet är för korta ärmar som bara korvar upp sig och lägger sig på axeln.

Kan överlag rekommendera Agnes till alla som söker den perfekta tröjan! Enkel att variera och kan vara allt från en baströja till ett statement piece med rynk och stora puffärmar. Finns också ett enkelt hack för att förvandla tröjan till en klänning. Kommer definitivt att bli fler sydda av denna framöver!


Translation: I’ve made myself two striped Agnes shirts (pattern by Tilly & the Buttons).

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/05/23/sytt-agnes-x-2/

Listan om dagen

Dags för en lista igen! Denna gång är det listan om dagen – snodd från Elsa Billgren.

Listan om dagen

Vad har du gjort idag?
Sökt sisådär 10 jobb, varit på bankmöte, jobbat eftermiddag, promenerat överdrivet långt samt lagat mat.

Vad har varit kul idag?
Riktigt skönt med en lång promenad på kvällen för att rensa tankarna. Annars har denna dag mest varit en sådan som man tvingar sig igenom.

Vad har varit jobbigt idag?
Hela jobbsökargrejen är jobbig tycker jag. Jag gillar inte att inte ha saker under kontroll. Plus att stämningen på mitt nuvarande jobb var riktigt låg idag. Usch!

Vad gör du nu?
Svarar på den här listan, oroar mig för att jag ska till veterinären imorgon och gör mig redo för att ta tag i disken.

Hur ser du ut idag?
Typiska jobbkläder. Jeans och t-shirt. Plus ögon svullna av pollenallergi.

Vad ska du göra nu?
Diska, plocka undan lite och sedan krypa ner i sängen med en kopp te.

Vad ska du göra ikväll?
Dricka te och kolla på finalen America’s Next Top Model.


Translation: A list about my day.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/04/11/listan-om-dagen/

Ett litet lass med vegansk hudvård

hudvård

hudvård

En del av mitt nyårslöfte var att veganisera mer i mitt liv. Även om jag inte planerar att bli helvegan (håller kanske på att ändra mig på den punkten, men det kan jag berätta mer om en annan gång) så lovade jag att definitivt göra delar av mitt liv helt veganska. På vilket sätt blir jag gladare av att borsta tänderna med slaktprodukter eller smörja in ansiktet med döda djur?Nu är det lusläsning av ingredienslistor och ivrigt googlande som gäller varje gång jag behöver klicka hem något nytt. Att köpa hudvård i fysisk butik har jag helt gett upp helt. Det finns inte en chans att jag orkar stå som ett fån i ett hörn med mobilen i högsta hugg.

För att tag sedan klickade jag hem en drös nya produkter:

  • Handkräm från CCS samarbete med Threrese Lindgren (har utgått, men säljs numera under varumärket Indy Beauty)
  • Dagkräm ur Pomegranate-serien av Weleda
  • Deodorant från Urtekram
  • Rengöringskräm för ansiktet ur Almond-serien från Weleda

 

Tankar om produkterna:

Handkrämen gillade jag och kan tänkta mig att köpa igen. Trevlig, mild doft. Finns i aprikos eller vanilj, men jag upplevde inte att det var några tydliga dofter. Aprikosen var lätt fruktig och vaniljen lite mer dov. Krämen gick in i huden snabbt, men var aningen för tunn för mig som får extremt torra händer på vintern. Däremot fungerar den perfekt nu när det blivit lite varmare. Det stora minuset är att produkten bara säljs i liten förpackning.

Dagkrämen gillade jag inte alls av den enkla anledningen att den är parfymerad. Jag klarar inte parfymerade produkter i ansiktet. Har tidigare använt dagkrämen ur Almond-serien och gillat den skarpt, men den är inte vegansk. Jakten går vidare.

Deodoranten var rent ut sagt kass. Det är svårt med ekologiska deodoranter, men den här var en stor besvikelse. Tycker annars att Urtekrams kristalldeo är rätt bra, men krämformulan i den här fungerade inte alls på mig. Jag luktar svett redan innan jag kommit till jobbet på morgonen.

Almond-rengöringskrämen är en gammal favorit som jag använt ett tag. Mild och oparfymerad. Tack och lov att den dessutom är vegansk!


Translation: One of my new year resolutions was to live a more vegan life. I’ve promised myself to only use vegan skin care and make up products. Here’s some of my latest buys and with reviews.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/04/10/ett-litet-lass-med-vegansk-hudvard/

Drakjakt, bao och en hundraåring

Om ett par dagar är det mars, men ännu syns ingen skymt av vår. Väderprognoserna utlovar bister kyla och snön på marken visar inga tecken på att vilja ge med sig. Den enda trösten i denna eviga vinter är att ljuset äntligen är på väg tillbaka. Det är märkbart ljusare nu. Ikväll vid 18 när jag gick från jobbet gick det faktiskt att tydligt se konturer på saker. Det kompakta mörker som tidigare varit har börjat luckras upp.

I dagar av förkylning, späckade scheman och trötthet kan jag i alla fall se tillbaka på en riktigt bra (men kort) helg. I lördags var det två efterlängtade saker som stod på schemat: Pokémon Go Community Day och Estlands 100 års jubileum. Jag gissar att jag var ungefär den enda personen i Sverige som uppmärksammade båda dessa händelser. Att jag är av estnisk härkomst och har ett starkt intresse för estnisk kultur och estniska traditioner kanske de flesta redan av visste. Men att jag aktivt springer runt på gatorna och jagar tecknade monster med mobilen tror jag inte att jag tidigare nämnt. Som uppväxt på 90-talet och med ett stort intresse för datorspel och fantasy kanske det inte är någon stor överraskning av Pokémon tilltalar mig. Och till alla er som är skeptiska vill jag bara protestera: det är kul och man får motion! En ultimat kombination! Jag vet inte hur många extra mil jag har knatat tack vare den där appen. I lördags var det i alla fall Community Day och mellan 11-14 kunde man fånga den relativt sällsynta draken Dratini. Tyvärr råkade jag vara på jobbet under den tiden, men jag hann i alla fall fånga ett par odjur under min minimala lunchrast. Längtar redan till nästa gång!

Efter jobbet gick jag hem och drack kaffe och såg på videoklipp från 100 års firandet i Tallinn. På kvällen fick jag ett ryck av hurtighet och ställde mig och gjorde veganska steamed buns/bao. Jag älskar asiatiskt, bröd och mat som inbjuder till att plocka fram ett dussin loppisfyndade skålar och ställa fram med olika plock så bao är något av det bästa jag vet. Förutom nyångade bröd serverade jag picklade grönsaker, marinerad tofu, koriander, jordnötter, böngroddar, kimchi och ett par olika såser. Så. Jäkla. Gott. Jag och sällskapet åt tills vi storknade! Efteråt tvingade jag alla närvarande att kolla på nationaldagsparaden från Tallinn. Mutade sällskapet genom att bjuda på champagne. Sedan avslutade vi med att kolla på Melodifestivalen. Och ungefär så såg helgen ut. Söndagen innebar mest att jag gjorde massa nyttiga saker: skickade in försäkringspapper, betalade räkningar, städade och handlade mat.

Veckan ser ut att bli fullspäckad. Imorgon väntar årsmöte med orkestern (så tråkigt!). På onsdag ska jag klippa mig och på torsdag måste jag skriva och skicka in ett par grejer som jag skjutit upp alldeles för länge. Tack och lov är jag ledig i helgen så då tänker jag sy och sticka hela dagen! Längtar!


Translation: Last Saturday was special since it was both Pokémon Go Community Day and the centennial of Estonia. In celebration I mad really tasty steamed buns with tofu and vegetables. Me and my friends spent the evening watching the military parade in Talliinn and drinking champagne.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/02/26/drakjakt-bao-och-en-hundraaring/

Mer Warszawa och åter till Berlin

Nu knyter jag ihop säcken för 2017 års semester (lagom tills att det börjar bli dags att planera nästa). Jag började, som ni kanske minns, med ett par dagar i Berlin innan det var dags att ta tåget till Warszawa. Sist berättade jag om en ”vanlig” semesterdag i staden, men värme, museum och sevärdheter.WarszawaSista kvällen i Warszawa gick vi en ”self guided tour” genom Praga-Polnoc, området där vi bodde. Jag tycker ofta att det charmiga med Östeuropa är att man möter så många olika stilar på en liten yta. Det välpolerade och moderna kan på bara något kvarter bytas till förfallna betonghus och övergivna ruiner. I Praga-Polnoc var skillnaden tydlig. I områdena närmast järnvägsstationen Wilenska var mycket nyrenoverat och flådigt. Ju längre bort man rörde sig, ju mer gammalt fanns kvar. Bara några kvarter från vårt hotell låg ödetomter och renoveringsobjekt.WarszawaGatan Mala (tror att det uttalas ”Maova”) är en av de bäst bevarade gatorna i Warszawa. Bebyggelsen ser ut som staden gjorde i början på 1940-talet och därför används den flitigt att filmteam som vill porträttera staden under kriget. Vi hann bevittna två filminspelningar under de fyra dagar vi bodde i Praga-Polnoc.WarszawaÄven på Mala börjar moderniteten göra sig påmind. Tegelhusen plockades isär ett efter ett (den vänstra byggnaden är bara ett tomt skal) och ersattes med nya, moderna huskroppar. Och härmed avslutar jag min skildring från Warszawa. Sista dagen regnade det brutalt mycket så vi ägnade oss åt lite hederlig shopping. Tog även tillfället i akt att besöka det judiska museet Polin, där vi spenderade fem(!) timmar utan att hinna se allt. Utställningen sög totalt musten ur oss och vi kraschade på hotellet på eftermiddagen. På kvällen ville vi avsluta storstilat och åkte till Tel Aviv Food & Wine, en vegansk fine dining restaurang, på Poznanska 11. Väl där visade det sig att hela gatan kryllade av veganska och vegetariska restauranger. Jag som tidigare tyckt att det varit lite bökigt att hitta vegetarisk mat kände mig lite lätt blåst. Men jag antar att jag bör se det som en motivation för att återvända till Warszawa! Tel Aviv Food & Wine bjöd i alla fall på utsökt falafel och trevliga hempressade juicer. Rekommenderas!

BerlinPå morgonen efter hoppade vi på ett iskallt tåg för transport tillbaka till Berlin. På eftermiddagen rullade vi in på Hauptbahnhof och tog oss till vårt nya hotell, Park Inn vid Alexanderplatz. Bodde flott med utsikt mot TV-tornet. Min resekompis hade en middagsdejt med sin tyska kusin inbokad på kvällen så jag passade på att själv strosa runt kring Alexanderplatz. Besökte Primark och köpte snorbilliga t-shirtar (i toppkvalitet) och ännu billigare underkläder (som jag redan fått slänga på grund av totalt värdelösa). På kvällen drog det ihop sig till åskoväder och jag satt i fönstret och såg blixtarna lysa upp den Berlinska himlen. Vackert!BerlinSedan grydde en ny dag och det började bli dags för hemfärd. På Alexanderplatz var det full rulle redan från tidig morgon.BerlinVi strosade runt i de äldre kvarteren runt Alexanderplatz och passerade mysiga Nikolaikirchplatz. Här samsades mysiga småbutiker med pittoreska restauranger.BerlinJag blev speciellt förälskad i leksaksaffären som sålde Steiff-nallar och hade världens charmigaste gäng placerade på trottoaren.BerlinAvslutade semestern med lite klassiskt turistande. Promenerade utefter Spree och följde Unter dem Linden upp till Brandenburger Tor. Trängdes med turister, åkte spårvagn, åt glass, drömde om att bo i Berlin och gav till slut upp och satte oss på bussen till Tegel. Lagom trötta och försenade landade vi på Landvetter vid midnatt och konstaterade att en mycket lyckad semester var över.


Translation: Here’s the last report from my 2017 summer vaction. Spent a few days in Warsaw before boarding the train back to Berlin.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/02/08/mer-warszawa-och-ater-till-berlin/

Sytt: Coco x 2

Jag har haft ett kreativt flow i vinter. Sytt och stickat mer eller mindre vareviga ledig minut. I mellandagarna snodde jag ihop två Coco-klänningar.Ett helt fantastiskt mönster signerat Tilly and the Buttons (som vanligt). Älskar att klänningen känns stilig, men lös och ledig på samma gång. Hög komfort, utan att jag behöver känna mig taskigt klädd. Perfekt att sy i mjuka stretchtyger (vilket för övrigt är ungefär det enda jag vill ha på mig nu för tiden).

Jag är ledsen för bildkvalitén. Dagsljus är en bristvara i min lägenhet i vanliga fall och att det är januari gör inte saken bättre. När jag fotat hälften av bilderna insåg jag dessutom att kameran stod på manuellt fokus. Mindre lyckat. Och tillslut vill jag inflika att jag absolut avskyr att vara med på bild, men jag offrar mig för er skull. Ha överseende med min enorma modellovana.

coco dress

Den första versionen av Coco gjorde jag enkel: rak halsringning, långa ärmar med enkla fållade ärmslut, men med ett par fickor för att liva upp det lite. coco dressTyget är en riktigt mjuk och gosig bomullsjersey med stretch från Stoff & Stil. Färgen ligger någonstans mellan röd och lila. coco dressVill bo i denna ungefär varje dag. coco dressDen andra Coco-klänningen sydde jag av ett gammalt stretchtyg som länge legat i mina gömmor. Köpt i en liten tygbutik mitt ute i ingenstans för länge, länge sedan. Har ingen aning om vad det är för typ av tyg, men någon form av stretch med polyester eller viscose. Älskar 70-tals vibbarna och kombinationen brunt, grått och svart.coco dressValde att sy ”cuffs” (vad heter det på svenska?), vilket i mitt tycke lyfte hela klänningen ytterligare ett snäpp.coco dressSlog dessutom till på en liten halvpolokrage (som inte blev så bra eftersom jag gjorde helt fel, men det hör till att allt inte blir som man tänkt sig).

Drömmer redan om att sy ett par Coco till. Känner ett starkt behov av att prova en tröja eller två i samma mönster också. Och en klassisk randig klänning. Det kan man ju aldrig få för många av?


Translation: My December/jJnuary makes: two Coco dresses from a pattern by Tilly and the Buttons. The first one in a simpler model and the second one with cuffs and a roll funell neck. I really love them both and can’t wait to sew another one. <3

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/30/sytt-coco-x-2/

Genom motgångar, mot stjärnorna

Veckan som gick har ärligt talat varit rätt kass. Jag kan ha överseende med mycket i januari. Det är grått, näsan rinner och arbetstimmarna på jobbet känns evighetslånga och outhärdligt stillsamma. Det kan jag leva med. I onsdags kom dock årets (hittills) sämsta dag för min del. Året har börjat lite knackigt, det erkänner jag. Främst för att jag och veterinären varit tvungna att justera min katts medicin, vilket inte blev så bra. Återbesöket i förra veckan visade på att blodvärdena sprungit iväg åt helt fel håll och jag upplever att allt vi kämpat för under hösten nu är ogjort. Medicinen är nu justerad (igen) och i fredags tyckte jag mig äntligen märka en viss förbättring hos min lilla håriga rumskompis. Håller tummarna för att det bara blir bättre!

Åter till motgångarnas onsdag. Jag hade sovit dåligt flera nätter i rad, eftersom katten ägnar de tidiga morgontimmarna åt att uttrycka sitt missnöje med sin situation. Blev därför inte särskilt förvånad när jag vaknade med ett ryck vid sex på morgonen. Lite yrvaket insåg jag att det inte bara var det faktum att katten for runt i sängen som väckt mig, jag blödde nämligen också näsblod. Nåväl, jag är ju van. När jag var i tonåren blödde jag näsblod mer eller mindre dagligen och vaknade ofta på nätterna av att det rann. Halvt förblindad och trött smög jag in i köket för att hämta papper och tog mig sedan tillbaka till sängen för att vänta på att blodflödet skulle upphöra. Det kändes snabbt bättre, men istället drabbades jag av ett starkt ringande i öronen. Det tjöt så högt att jag inte kunde tänka och jag upplevde att jag gick in i ett utifrånperspektiv och såg mig själv utifrån. Ringande tilltog i styrka och det svartnade för ögonen. Samtidigt kände jag mig extremt klar i huvudet och jag minns att jag tänkte att ”det är såhär det känns att dö”. Min glasklara inre röst konstaterade att jag nog borde ringa till 112, men att det antagligen inte var någon idé eftersom ändå inte skulle höra vad de sa (på grund av ringandet i öronen). Sedan försvann rösten och det svart och tomt. När jag kom tillbaka fann jag mig själv liggandes på sidan, plötsligt medveten om att jag skakade, men att ringandet i öronen var på väg att avta.

Övertygad om att jag haft någon form av epileptisk attack fick jag tag i telefonen och ringde till pappa. När han tjugo minuter senare dök upp för att köra mig till akuten var jag löjligt klar i huvudet och hade rationellt sett till att medicinera och mata katten, bytt om till rena kläder, packat väskan och borstat tänderna. På sjukhuset togs ungefär en triljon prover, vilka samtliga visade på att jag var kärnfrisk. Någon epilepsi trodde inte läkarna heller på, troligare är att jag svimmat, men inte riktigt insett det. Just svimning och näsblod har hängt ihop för mig förr. Jag glömmer aldrig den gång då jag kanske fem år gammal fick syn på min blödande näsa i badrumsspegeln och till mammas förvåning svimmade baklänges rakt in i duschen. Svimmat utan näsblod har jag också gjort, många gånger. Minns ni exempelvis när jag svimmade och slog ögonbrynet i handfatet? En gång på gymnasiet svimmade jag i en radiostudio och slog huvudet i ett element. Så vi kan säga att jag är van. Vis av erfarenhet vet jag att det betyder att jag måste ta det lugnare. Sluta ställa krav, sluta stressa och sluta oroa mig.

Veckans eländigheter slutade dock inte i onsdags. I några veckor har min dator velat installera en ny Windows-uppdatering, men inte lyckats. Den fastnar halvvägs och enda sättet att komma runt det är att stänga av datorn och låta den återställa sig till den gamla versionen. Igår gick det dock inte. Någonstans blev det fel och datorn vägrade att återställa sig. Hamnade i en ”installation loop” där den bara startade om och försökte att ömsom installera och ömsom återställa. Suck. Googlade halvt ihjäl mig med insåg ganska snart att det inte skulle gå att lösa. Efter några timmar lyckades jag ändå att rädda alla filer av värde innan jag tvingades formatera om hela hårddisken och installera om Windows från grunden. Tack och lov finns filerna kvar, men jag kommer att behöva lägga ett par timmar till på att återinstallera alla mina program. Tur i oturen…

Tack och lov är det söndag idag och snart är den här veckan över!


Translation: This week has been the worst! Wednesday morning I fainted at home and had to go to the emecency room and then my computer broke down. Luckily I managed to retrive all my files, but I still need to spend a few hours reinstalling all my apps. *sigh*

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/21/genom-motgangar-mot-stjarnorna/

Nyårslöften för 2018

Nu när jag ältat klart 2017 känner jag mig redo för att ta mig ann 2018 på riktigt. För visst startar året först efter trettonhelgen? Som jag skrev i ett tidigare inlägg så tycks jag ha en förkärlek till nyårslöften. Naturligtvis har jag klurat ut vad 2018 ska innebära för utmaningar. Tråkigheter som hot om viktminskning, tråkiga dieter och allmänt späkande hoppar jag som vanligt över. Istället för att dra ner mig själv, vill jag lyfta, utmana och peppa.

2018 vill jag:

Veganisera mera!
På min bucket list finns en punkt att prova att äta helveganskt i 30 dagar. Jag går inte direkt in för att bli vegan på riktigt, men jag kan definitivt veganisera mer. Käkar redan veganmat en gång om dagen och väljer alltid havremjölk istället för komjölk. Tänker dock att jag kan göra mer. Välja hummus istället för ost på frukostmackan lite oftare, göra pannkakor utan ägg (det är ju ändå ingen skillnad) och sluta slentrianäta produkter med mjölk och ägg.

Däremot vill jag helt veganisera andra delar av mitt liv. På vilket sätt gynnar det mig att sminket och tandkrämen jag använder innehåller grisar? Och vinet jag dricker blir knappast godare för att det klarats genom gelatin. 2018 ska jag identifiera de områden i mitt liv som inte är veganska, och bli en medveten konsument som tar avstånd från animalier i produkter.

 

Källsortera mer och bättre
Min kommun har ingen obligatorisk källsortering utan tillåter att (i princip) allt slängs i samma sopsäck och skickas till förbränning. Inte konstigt att vi fick den mindre hedervärda utmärkelsen som en av landets sämsta miljökommuner förra året. Personligen källsorterar jag en del, men jag kan och vill göra mer. 2018 ska jag styra upp min källsortering. Skapa ett system som fungerar som mig och bli mer noggrann istället för att slentrianmässigt slänga allt ”jobbigt” i soppåsen.

 

Avsätta mer tid till att vara kreativ
Eftersom jag inte längre studerar 100 % och jobbar 80 % så finns det plötsligt lite fritid i mitt liv igen. Fritid som alltför lätt ägnas åt slösurfning eller andra mindre stimulerande aktiviteter. 2018 ska jag öronmärka tid för kreativa projekt. Ge mig själv möjlighet att sy, sticka, fotografera, lära mig språk, spela musik eller vad jag nu kan tänkas vilja hitta på.


Translation: My new year’s resolutions for 2018.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/12/nyarsloften-for-2018/

En dag i Warszawa

Det är lite pinsamt att jag såhär i början på 2018 inte har lyckats berätta klart om 2017 års semester. Kommer ni ens ihåg vad jag hittade på? Äventyret började med två dagar i Berlin innan vi tog tåget mot Polen och Warszawa.warszawaAndra dagen i Warszawa var det varmt! Vi bodde lite utanför stan, i Praga-Polnoc, öster om Wisla. Området var ruffigt, men tryggt och charmigt. Och på hotellet serverade de en utmärkt äggröra och starkt kaffe till frukost.warszawaPraga-Polnoc har länge tillhört ett av Warszawas fattigaste områden, men är numera ett kulturellt centrum och tillhåll för många konstnärer. En omfattande renovering av området pågår, men ännu stöter man ofta på charmiga, men fallfärdiga fasader med rostande balkonger och trasiga fönster på varannan våning. warszawaVår första punkt på dagens agenda var ett museum över Warszawaupproret. Muzeum powstania Warszawskiego ligger på Grzybowska 79 och skildrar den polska motståndsrörelsens öppna kamp mot de ockuperande nazisterna i augusti 1944. Egentligen hade vi tänkt att besöka museet redan dagen innan, men då var köerna så långa att vi gav upp och valde att komma tillbaka dagen efter istället. Utställningen var mycket sevärd och det mesta fanns på engelska. Upp på utsiktsplatsen rekommenderar jag dock ingen höjdrädd att gå. Jag var dum nog att försöka och trodde att jag skulle dö på fläcken när jag insåg att hela plattformen bara hade nätgolv.warszawaVid lunch strosade vi norrut till kulturpalatset eller Palac kultury i nauki som polackerna säger. Denna typ av byggnad ploppade upp lite varstans i sovjetiska huvudstäder under 1950-talet och var officiellt en gåva från Stalin till folket. Lite skämtsamt används ibland uttrycket ”Stalins födelsedagstårta” om dessa byggnader. Året innan besökt jag den något mindre varianten av tårta, Zinatnu Akademija i Riga. Om Rigas variant var liten och mer eller mindre obefolkad av turister så var Palac kultury i nauki desto populärare. Även här var köerna så långa att vi valde att bege oss någon annanstans.warszawaEftersom det var otroligt hett tog vi tunnelbanan söderut till den stora Lazienki-parken. Under trädens skugga strosade vi runt, spanade på ekorrar och beundrade fantasifulla skulpturer.warszawawarszawaPå ett av stängslen kring parken hade en polsk(?) konstnär gjort illustrationer som symboliserade stadsdelar och städer i Polen. Jag blev blixtförälskad i denna duschande ekorre som passande nog representerade Lazienki. Skulle gärna ha denna som print i vardagsrummet.warszawaEftermiddagen hade vi planerat att viga åt fler museum, men alla vi styrde kosan mot var antingen stängda för dagen eller under renovering. På lagom ex-sovjetiskt maner var det också helt omöjligt att hitta till vissa, trots Google Maps i telefonen och vägbeskrivningar på hemsidan. Till slut gav vi upp och släntrade iväg till ett Starbucks för enorma hinkar kaffe och torra bakverk. Sedan tog vi tunnelbanan tillbaka till city för att äntligen bestiga Kulturpalatset.warszawaUtsikten var häpnadsväckande, även för en höjdrädd typ som mig. Platt landskap, en slingrande Wisla och typiska sovjetförorter så långt ögat kunde nå. När vi sett oss mätta på betonghus och parker styrde vi kosan tillbaka till Praga-Polnoc och slank in på en restaurang i ett gammal slakteri för att äta underbar vegetarisk pizza och sippa polskt hantverksöl resten av kvällen.


Translation: I havn’t been able to tell you all about my vaccation yet. Here’s a short version of my second day in Warszaw in august.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/11/en-dag-i-warszawa/

Nyårslöften som kom och gick…

Som vanligt är jag ungefär sist på bollen – men vi måste prata om det här med nyårslöften. Dessa till att börja med lätt motiverande, men sedan allt mer ångestframkallande tankar som vi försöker förvandla till handling bara för att december blivit januari och årsräkningen fyllt år ännu en gång. Jag har förfasats över nyårslöften på bloggen under de senaste fem åren. Kallat dem för ”nya chanser att försvinna i ångest över kroppsfett och otillräcklig träning” och reflekterat över varför vi gör allt så svårt för oss när vi väljer att nystarta under årets tröttaste och svåraste månader.

Lika mycket som jag förfasas över nyårslöften, tycks jag även fascineras av dem. När jag rotar i mitt bloggarkiv finner jag inpräntade nyårslöften från 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017. Jag kan inte mer än att kapitulera och erkänna att något i dessa magiska nyårslöften fascinerar mig. År efter år.

Uppföljning 2017

Hur gick det då för mig med 2017 års nyårslöften, eller uppmaningar till mig själv, som jag så diplomatiskt kallade dem?

Sluta vara så förbaskat hård mot mig själv – jag vinner inget på att vara min egen största kritiker
Fascinerande att det tog 28 år för den polletten att trilla ner. Att vara snäll mot sig själv är inget man börjar göra över en natt, men på ett år kan man förändra ganska mycket hos sig själv. Jag behandlar mig själv enormt mycket bättre än jag gjorde för låt oss säga tio år sedan. Samtidigt är jag emellanåt väldigt duktig på att lägga skulden på mig själv och döma mig själv mycket hårdare än jag dömer omgivningen. Jag drabbas också ibland av perioder av starkt tvivel på mig själv och skulle nog säga att jag personligen är den i min närhet som tror minst på min egen kapacitet. Jag tycker ändå att jag blir bättre. Små steg i rätt riktning har definitivt tagits under 2017. Inte minst fick min självkänsla ett rejält uppsving när jag äntligen tog examen.

 

Ta examen
Yes, det grejade jag! Har tjatat så mycket om den där stackars examen i de senaste inläggen att jag besparar er ytterligare detaljer. Numera har jag i alla fall en kandidatexamen i företagsekonomi och en högskoleexamen i medie- och kommunikationsvetenskap.

 

Äta bättre, vilket innebär att äta mer över lag och mer veganskt och mer grönsaker. Jag vill också sluta slänga mat och bli bättre på att ta tillvara på rester innan de ruttnar bort i kylskåpet
Jag har inte direkt förvandlats till någon supernyttig person, men jag har definitivt styrt upp mina matrutiner under 2017. Planerar bättre, äter mer riktig, lagad mat och försöker att äta minst en vegansk måltid om dagen. Under året har jag också helt slutat äta fisk (har varit vegetarian i över tio år, men smugit in någon fiskbit då och då). Att ta till vara på rester har jag också blivit bättre på, även om det fortfarande händer att jag hittar en bortglömd möglig morot längst ned i grönsakslådan.

 

Vara lite mer spontan och sluta överanalysera varenda liten handling – livet måste inte vara inrutat och planerat till 100 %!
Ja, men ärligt. 2017 hände det grejer! Har visserligen överanalyserat och ältat min katts sjukdomstillstånd alldeles för mycket (och gör fortfarande), men på många andra plan har jag känt mig betydligt mer spontan. Score!


Translation: New year and new new year’s resolutions! I’ve never liked new year’s resolutions, but for some reason I always make a couple every year.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/09/nyarsloften-som-kom-och-gick/

Load more