Category: Ett liv som Tant

Listan om dagen

Dags för en lista igen! Denna gång är det listan om dagen – snodd från Elsa Billgren.

Listan om dagen

Vad har du gjort idag?
Sökt sisådär 10 jobb, varit på bankmöte, jobbat eftermiddag, promenerat överdrivet långt samt lagat mat.

Vad har varit kul idag?
Riktigt skönt med en lång promenad på kvällen för att rensa tankarna. Annars har denna dag mest varit en sådan som man tvingar sig igenom.

Vad har varit jobbigt idag?
Hela jobbsökargrejen är jobbig tycker jag. Jag gillar inte att inte ha saker under kontroll. Plus att stämningen på mitt nuvarande jobb var riktigt låg idag. Usch!

Vad gör du nu?
Svarar på den här listan, oroar mig för att jag ska till veterinären imorgon och gör mig redo för att ta tag i disken.

Hur ser du ut idag?
Typiska jobbkläder. Jeans och t-shirt. Plus ögon svullna av pollenallergi.

Vad ska du göra nu?
Diska, plocka undan lite och sedan krypa ner i sängen med en kopp te.

Vad ska du göra ikväll?
Dricka te och kolla på finalen America’s Next Top Model.


Translation: A list about my day.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/04/11/listan-om-dagen/

Genom motgångar, mot stjärnorna

Veckan som gick har ärligt talat varit rätt kass. Jag kan ha överseende med mycket i januari. Det är grått, näsan rinner och arbetstimmarna på jobbet känns evighetslånga och outhärdligt stillsamma. Det kan jag leva med. I onsdags kom dock årets (hittills) sämsta dag för min del. Året har börjat lite knackigt, det erkänner jag. Främst för att jag och veterinären varit tvungna att justera min katts medicin, vilket inte blev så bra. Återbesöket i förra veckan visade på att blodvärdena sprungit iväg åt helt fel håll och jag upplever att allt vi kämpat för under hösten nu är ogjort. Medicinen är nu justerad (igen) och i fredags tyckte jag mig äntligen märka en viss förbättring hos min lilla håriga rumskompis. Håller tummarna för att det bara blir bättre!

Åter till motgångarnas onsdag. Jag hade sovit dåligt flera nätter i rad, eftersom katten ägnar de tidiga morgontimmarna åt att uttrycka sitt missnöje med sin situation. Blev därför inte särskilt förvånad när jag vaknade med ett ryck vid sex på morgonen. Lite yrvaket insåg jag att det inte bara var det faktum att katten for runt i sängen som väckt mig, jag blödde nämligen också näsblod. Nåväl, jag är ju van. När jag var i tonåren blödde jag näsblod mer eller mindre dagligen och vaknade ofta på nätterna av att det rann. Halvt förblindad och trött smög jag in i köket för att hämta papper och tog mig sedan tillbaka till sängen för att vänta på att blodflödet skulle upphöra. Det kändes snabbt bättre, men istället drabbades jag av ett starkt ringande i öronen. Det tjöt så högt att jag inte kunde tänka och jag upplevde att jag gick in i ett utifrånperspektiv och såg mig själv utifrån. Ringande tilltog i styrka och det svartnade för ögonen. Samtidigt kände jag mig extremt klar i huvudet och jag minns att jag tänkte att ”det är såhär det känns att dö”. Min glasklara inre röst konstaterade att jag nog borde ringa till 112, men att det antagligen inte var någon idé eftersom ändå inte skulle höra vad de sa (på grund av ringandet i öronen). Sedan försvann rösten och det svart och tomt. När jag kom tillbaka fann jag mig själv liggandes på sidan, plötsligt medveten om att jag skakade, men att ringandet i öronen var på väg att avta.

Övertygad om att jag haft någon form av epileptisk attack fick jag tag i telefonen och ringde till pappa. När han tjugo minuter senare dök upp för att köra mig till akuten var jag löjligt klar i huvudet och hade rationellt sett till att medicinera och mata katten, bytt om till rena kläder, packat väskan och borstat tänderna. På sjukhuset togs ungefär en triljon prover, vilka samtliga visade på att jag var kärnfrisk. Någon epilepsi trodde inte läkarna heller på, troligare är att jag svimmat, men inte riktigt insett det. Just svimning och näsblod har hängt ihop för mig förr. Jag glömmer aldrig den gång då jag kanske fem år gammal fick syn på min blödande näsa i badrumsspegeln och till mammas förvåning svimmade baklänges rakt in i duschen. Svimmat utan näsblod har jag också gjort, många gånger. Minns ni exempelvis när jag svimmade och slog ögonbrynet i handfatet? En gång på gymnasiet svimmade jag i en radiostudio och slog huvudet i ett element. Så vi kan säga att jag är van. Vis av erfarenhet vet jag att det betyder att jag måste ta det lugnare. Sluta ställa krav, sluta stressa och sluta oroa mig.

Veckans eländigheter slutade dock inte i onsdags. I några veckor har min dator velat installera en ny Windows-uppdatering, men inte lyckats. Den fastnar halvvägs och enda sättet att komma runt det är att stänga av datorn och låta den återställa sig till den gamla versionen. Igår gick det dock inte. Någonstans blev det fel och datorn vägrade att återställa sig. Hamnade i en ”installation loop” där den bara startade om och försökte att ömsom installera och ömsom återställa. Suck. Googlade halvt ihjäl mig med insåg ganska snart att det inte skulle gå att lösa. Efter några timmar lyckades jag ändå att rädda alla filer av värde innan jag tvingades formatera om hela hårddisken och installera om Windows från grunden. Tack och lov finns filerna kvar, men jag kommer att behöva lägga ett par timmar till på att återinstallera alla mina program. Tur i oturen…

Tack och lov är det söndag idag och snart är den här veckan över!


Translation: This week has been the worst! Wednesday morning I fainted at home and had to go to the emecency room and then my computer broke down. Luckily I managed to retrive all my files, but I still need to spend a few hours reinstalling all my apps. *sigh*

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/21/genom-motgangar-mot-stjarnorna/

Nyårslöften för 2018

Nu när jag ältat klart 2017 känner jag mig redo för att ta mig ann 2018 på riktigt. För visst startar året först efter trettonhelgen? Som jag skrev i ett tidigare inlägg så tycks jag ha en förkärlek till nyårslöften. Naturligtvis har jag klurat ut vad 2018 ska innebära för utmaningar. Tråkigheter som hot om viktminskning, tråkiga dieter och allmänt späkande hoppar jag som vanligt över. Istället för att dra ner mig själv, vill jag lyfta, utmana och peppa.

2018 vill jag:

Veganisera mera!
På min bucket list finns en punkt att prova att äta helveganskt i 30 dagar. Jag går inte direkt in för att bli vegan på riktigt, men jag kan definitivt veganisera mer. Käkar redan veganmat en gång om dagen och väljer alltid havremjölk istället för komjölk. Tänker dock att jag kan göra mer. Välja hummus istället för ost på frukostmackan lite oftare, göra pannkakor utan ägg (det är ju ändå ingen skillnad) och sluta slentrianäta produkter med mjölk och ägg.

Däremot vill jag helt veganisera andra delar av mitt liv. På vilket sätt gynnar det mig att sminket och tandkrämen jag använder innehåller grisar? Och vinet jag dricker blir knappast godare för att det klarats genom gelatin. 2018 ska jag identifiera de områden i mitt liv som inte är veganska, och bli en medveten konsument som tar avstånd från animalier i produkter.

 

Källsortera mer och bättre
Min kommun har ingen obligatorisk källsortering utan tillåter att (i princip) allt slängs i samma sopsäck och skickas till förbränning. Inte konstigt att vi fick den mindre hedervärda utmärkelsen som en av landets sämsta miljökommuner förra året. Personligen källsorterar jag en del, men jag kan och vill göra mer. 2018 ska jag styra upp min källsortering. Skapa ett system som fungerar som mig och bli mer noggrann istället för att slentrianmässigt slänga allt ”jobbigt” i soppåsen.

 

Avsätta mer tid till att vara kreativ
Eftersom jag inte längre studerar 100 % och jobbar 80 % så finns det plötsligt lite fritid i mitt liv igen. Fritid som alltför lätt ägnas åt slösurfning eller andra mindre stimulerande aktiviteter. 2018 ska jag öronmärka tid för kreativa projekt. Ge mig själv möjlighet att sy, sticka, fotografera, lära mig språk, spela musik eller vad jag nu kan tänkas vilja hitta på.


Translation: My new year’s resolutions for 2018.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/12/nyarsloften-for-2018/

Nyårslöften som kom och gick…

Som vanligt är jag ungefär sist på bollen – men vi måste prata om det här med nyårslöften. Dessa till att börja med lätt motiverande, men sedan allt mer ångestframkallande tankar som vi försöker förvandla till handling bara för att december blivit januari och årsräkningen fyllt år ännu en gång. Jag har förfasats över nyårslöften på bloggen under de senaste fem åren. Kallat dem för ”nya chanser att försvinna i ångest över kroppsfett och otillräcklig träning” och reflekterat över varför vi gör allt så svårt för oss när vi väljer att nystarta under årets tröttaste och svåraste månader.

Lika mycket som jag förfasas över nyårslöften, tycks jag även fascineras av dem. När jag rotar i mitt bloggarkiv finner jag inpräntade nyårslöften från 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017. Jag kan inte mer än att kapitulera och erkänna att något i dessa magiska nyårslöften fascinerar mig. År efter år.

Uppföljning 2017

Hur gick det då för mig med 2017 års nyårslöften, eller uppmaningar till mig själv, som jag så diplomatiskt kallade dem?

Sluta vara så förbaskat hård mot mig själv – jag vinner inget på att vara min egen största kritiker
Fascinerande att det tog 28 år för den polletten att trilla ner. Att vara snäll mot sig själv är inget man börjar göra över en natt, men på ett år kan man förändra ganska mycket hos sig själv. Jag behandlar mig själv enormt mycket bättre än jag gjorde för låt oss säga tio år sedan. Samtidigt är jag emellanåt väldigt duktig på att lägga skulden på mig själv och döma mig själv mycket hårdare än jag dömer omgivningen. Jag drabbas också ibland av perioder av starkt tvivel på mig själv och skulle nog säga att jag personligen är den i min närhet som tror minst på min egen kapacitet. Jag tycker ändå att jag blir bättre. Små steg i rätt riktning har definitivt tagits under 2017. Inte minst fick min självkänsla ett rejält uppsving när jag äntligen tog examen.

 

Ta examen
Yes, det grejade jag! Har tjatat så mycket om den där stackars examen i de senaste inläggen att jag besparar er ytterligare detaljer. Numera har jag i alla fall en kandidatexamen i företagsekonomi och en högskoleexamen i medie- och kommunikationsvetenskap.

 

Äta bättre, vilket innebär att äta mer över lag och mer veganskt och mer grönsaker. Jag vill också sluta slänga mat och bli bättre på att ta tillvara på rester innan de ruttnar bort i kylskåpet
Jag har inte direkt förvandlats till någon supernyttig person, men jag har definitivt styrt upp mina matrutiner under 2017. Planerar bättre, äter mer riktig, lagad mat och försöker att äta minst en vegansk måltid om dagen. Under året har jag också helt slutat äta fisk (har varit vegetarian i över tio år, men smugit in någon fiskbit då och då). Att ta till vara på rester har jag också blivit bättre på, även om det fortfarande händer att jag hittar en bortglömd möglig morot längst ned i grönsakslådan.

 

Vara lite mer spontan och sluta överanalysera varenda liten handling – livet måste inte vara inrutat och planerat till 100 %!
Ja, men ärligt. 2017 hände det grejer! Har visserligen överanalyserat och ältat min katts sjukdomstillstånd alldeles för mycket (och gör fortfarande), men på många andra plan har jag känt mig betydligt mer spontan. Score!


Translation: New year and new new year’s resolutions! I’ve never liked new year’s resolutions, but for some reason I always make a couple every year.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2018/01/09/nyarsloften-som-kom-och-gick/

Årsammanfattning 2017

Jag fattar inte att 2017 redan har passerat!!! Det kändes som om det var igår som jag stod i mataffären dagen efter nyår funderade på om jag skulle unna mig en semla. Jag reflekterade över hur lägligt det är att semlan finns och gör midvintern och de långsamma vårmånaderna uthärdliga. Och nu är det plötsligt dags igen. Snart har jag passerat mellandagar och nyår och är rakt inne i evighetslånga januari och de gråa månaderna som aldrig tar slut.

Även om 2017 varit ett uselt år här på bloggen så vill jag inte gå ur året utan att göra min klassiska årssammanfattning (snodd direkt från Underbara Clara). Det är en tradition som jag hållit stenhårt på under 2016, 2015 och 2014.

Årssammanfattning 2017:

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut? Jag tog (äntligen) min kandidatexamen! Under hösten fick jag dessutom chansen att jobba med butiksetablering och inköp i större skala än jag gjort innan. På det privata planet körde jag mest på i gamla hjulspår, men jag är orimligt nöjd med att jag i alla fall till slut lärt mig att sticka.

Genomdrev du någon stor förändring? Nej, egentligen inte. Mitt stora mål var att bli klar med examen, för att sedan kunna gå vidare. 2018 får bli året för stora förändringar.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, en av mina närmaste till och med!

Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas?  Kan inte komma på något. Det kändes stort när vi lämnade in kandidatuppsatsen för bedömning i juni, men hela bedömningsprocessen och administrationen som drog ut på tiden gjorde att examen snarare kändes som ett tremånadersprojekt än en speciell dag. Självklart kommer jag även att minnas årets semestrar: resan till Berlin och Warszawa och höstens tripp till Tallinn med mamma, men inga specifika datum.

warszawa 2017

Dog någon som stod dig nära? Nej, 2017 höll sig alla vid liv.

Vilka länder besökte du? Tyskland, Polen och älskade Estland.

Bästa köpet? Eftersom det har blivit otaliga resor till veterinären i år och med tanken på vad ett veterinärbesök kostar vill jag säga att min kattförsäkring är det bästa köpet. Tråkigt, men sant.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Examen har definitivt fått en stor sten att släppa från mitt bröst. Annars en enormt fin sleep over som jag och mina bästisar hade i januari. Den var fantastisk.

Saknar du något under år 2017 som du vill ha år 2018? Mer fritid. 2017 har jag ägnat åt att jobba och studera. De senaste månaderna har jag också känt att jag behöver ny inspiration i mitt liv. Jag måste hitta ett sätt att komma ut gamla hjulspår. Nytt jobb, ny lägenhet eller bara en ny hobby kanske.

ryamatta 2017

Vad önskar du att du gjort mer?  Träffat vänner (samma som 2016). Jag erkänner att jag emellanåt känner mig ensam. Mina vänner finns utspridda över hela världen och vi är generellt allt för dåliga på att hålla kontakten.

Vad önskar du att du gjort mindre? Oroat mig och stressat (som alltid).

Favoritprogram på TV? Skam, The Crown, På Spåret, Sherlock, Planet Earth, Game of Thrones

Bästa boken du läste i år? Gruppen av Mary McCarthy

Största musikaliska upptäckten? Har lyssnat för lite på musik i år.

2017

Vad var din största framgång på jobbet 2017? Att jag jobbat upp en pondus och ett förtroende. När jag pratar lyssnar andra. Jag känner mig respekterad och uppskattad som medarbetare.

Största framgång på det privata planet? Att jag hållit mig lugn och lyckats leva igenom det slit som 2017 inneburit med krävande jobb och studier. Jag har varit ganska duktig på att separera jobb och privatliv åt och även om det inte funnits många timmar fritid i mitt liv, så har jag i alla fall tagit till vara på den tid jag haft.

Största misstaget? Att jag fortfarande inte har vågat släppa taget om det lugna och trygga. Jag borde sökt jobb, borde letat lägenhet osv.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare. 2016 var ett tufft år för mig och även om 2017 inte var så lätt alla gånger så var det i alla fall ett steg i rätt riktning.

2017

Vad spenderade du mest pengar på? Mat och kläder. Och veterinärbesök (men tack och lov har det mesta täckts av försäkringen).

Något du önskade dig och fick? En godkänd examen och en tripp till Estland.

Något du önskade dig och inte fick? Nya vänner (fast jag gjorde inte direkt några större försök att skaffa några heller), en frisk katt (fast nu är hon äntligen på bättringsvägen efter ett år av kämpande, så jag ska inte klaga)

Vad gjorde du på din födelsedag 2016? Hade bedömningsseminarium på en uppsats jag och en kursare skrivit på förmiddagen. Efter det jobbade jag på eftermiddagen.

2017

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Att min katt inte hade blivit sjuk eller att vi i alla fall hittat rätt behandling fortare. Oroat mig för hennes hälsa har jag gjort många långa timmar i år.

Vad fick dig att må bra?  Lugn och vila. Och baltisk luft i lungorna.

Vem saknade du? Ingen, egentligen.

De bästa nya människorna du träffade? Ett par nya kollegor som visade sig vara riktigt trevliga personer.

Mest stolt över? Den där examen som jag tjatat om i hela den här listan. Jag har kämpat sedan 2008 men mött hinder i form av nedlagda utbildningar, ändrade inriktningar och högskolor som gjort fel i tillgodoräknande av meriter. Alltid har det varit något som felat – men nu är jag äntligen klar! Att det sedan blev en kandidatexamen och en högskoleexamen istället för en enkel kandidat är en liten bonus.

Högsta önskan just nu? Att hitta något nytt och spännande att ta tag i. Ett inspirerande jobb och en ny lägenhet vore toppen.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Om 2017 var året för att avsluta projekt så får 2018 bli året då jag startar nya projekt. Nästa år vill jag blomma ut!

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2017/12/28/arsammanfattning-2017/

När undantagstillstånd råder

Suck, pust och stön, säger jag och konstaterar att det redan gått en månad sedan jag sist gav denna blogg lite kärlek. Det har rått undantagstillstånd i mitt liv; både privat och på jobbet. Som du kanske kommer ihåg var jag mitt uppe i flytt och nyetablering av butik sist vi sågs. Allt var försenat, det var panik, slit, blod, svett och tårar dagarna i ända (fast vi hade stundvis rätt kul också, vill jag tillägga). Genom ett mindre under blev vi klara till (den framflyttade) deadlinen dessutom! Jag hade tänkt att livet skulle lugna ner sig lite efter det, men jag hade underskattat det jobb som ligger bakom en nyöppning. ”Hemska” saker som lyxiga middagar med leverantörer, extra arbetstimmar eftersom tillströmningen av nyfikna kunder är större än normalt och alla små grejer som alla har överseende med under en intensiv etableringsfas, men som börjar pocka på uppmärksamhet så fort invigningsballongerna börjar sloka och konfettin sopats upp.

Lagom till att den första butiken blev klar började det dessutom att dra ihop sig för etablering av höstens andra butiksbygge. Pust, suck och stön igen. Och mitt i röran körde mitt privatliv ihop sig då min katt och livskamrat visade sig bära på betydligt allvarligare defekter än en liten allergi. Veterinärbesök, blodprov, medicinering, oro och sömnlösa nätter har varit standard den senaste månaden. Samtidigt försöker jag att hålla uppe fasaden; följa med på jobbmiddagar, åka på spahelg och fira jubilarer med kollegorna och repa järnet inför höstens 60 års-jubileum med orkestern. Ungefär så ser mitt liv ut just nu. Körigt. Ha tålamod så ska nog även detta undantagstillstånd blåsa över. Jag har inte övergivit er!

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2017/09/26/nar-undantagstillstand-rader/

Tillbakablick på min semester

Vi har ju inte kikat på vad jag hade för mig på min semester än! Hur firar man bättre fjärde jobbveckan än genom att ta en sväng genom hela semestermappen mitt mobilarkiv? Nu kör vi!

semester lysekilEn sväng till västkusten är obligatorisk om man, som jag, bor i Västsverige. Få saker kan mäta sig med Bohusläns havsvågor och lukten av tång och saltvatten en solig dag. En (blåsig) söndag blev det roadtrip till Lysekil. Jag får starka flashbacks till barndomen så fort bilen rullar på en vägverksfärja.semesterJag har varit kattvakt åt mina föräldrars katt. Hon var lagom road av att bli lämnad ensam hemma och ville knappt visa sig, trots att jag lockade med mat och kel. Mest hängde jag därför med skelettet Nisse. Han är min mammas ögonsten(!?) och hon går hårt in för att dekorera honom på passande sätt. Ni vet, tomteluva på jul, påskkycklingar till påsk och rosa fjäderboa i semestertid. Genialt.semesterI kattvaktstjänsten ingick även trädgårdsskötsel och vattning av blommor. Mest tid ägnade jag ändå åt att hålla reda på (och emellanåt bärga) gräsklipparen Nisse II (det finns oväntat många saker med namnet Nisse i mitt föräldrahem…).semesterTrots att många betraktar sommaren 2017 som präglad av urtråkigt väder så tycker jag att jag prickade in lagom många soldagar. En av dem åkte jag på loppis i mina älskade mom-jeans från Monki och gula träskor från Swedish Hasbeens.semesterNär jag tröttnat på Sverige gick jag upp halv tre på morgonen och tog det tidigaste morgonplanet till Berlin. Bodde på fantastiskt hotell, åt fantastisk mat och hade det bäst. Fast mer om det i ett senare inlägg.semesterEfter ett par dagar i Berlin behövde jag lite östeuropeisk luft i lungorna och tog ett tåg…semester… till Polens huvudstad Warszawa! Bodde på (ännu) ett fantastiskt hotell i den lite ruffiga stadsdelen Praga.semesterTillbaka på hemmaplan hade jag kvalitetstid med katten och pysslade.
semesterKlämde in en och annan svensk fika på udda loppisporslin.semesterStorstädade hemma och plockade runt och gjorde fint i hyllor och skåp.
semesterKnöt de sista raderna på ryamattan som jag pysslat med under ett års tid! Nu ligger den på plats i vardagsrummet och jag känner mig pirrig och lycklig varje gång jag kollar på den.semesterSemester är ju ändå semester och på semestern ska man vila ibland! Plöjde tv-serier i mängder. Bland annat sista säsongen av Orange is the new Black, som lätt var den bästa hitills.
semesterEmellanåt var jag lite nyttig och tog långa morgonpromenader och drak hemmagjord ingefärashot.semesterSlutligen läste jag massor. Bland annat denna (tråkiga) amerikanska bok om PR och kommunikation som tyckte att jag var värdig! Tackar, tackar.

 

Och ungefär så såg mina tre semesterveckor ut. Sommaren 2017, du var fin.


Translation: Here’s a lot of pictures from my vaccation.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2017/08/23/tillbakablick-pa-min-semester/

Andra och tredje byggveckan

Idag börjar den tredje byggveckan i butiken! Om allt går enligt planerna (vilket det garanterat inte kommer att göra, mycket lite har gjort det hitills) så blir detta en mellanvecka med få varuleveranser. Inredningen förväntas inte heller dyka upp förrän i slutet av veckan så den vanliga personalstyrkan på tre personer har justerats ned till att innefatta enbart mig (och två snickare). Misstänker att det blir mycket städande och planering, men inte så mycket action. Åh andra sidan har min rygg och mina händer gått in i en fas där lite vila från varuuppackning är högst uppskattat.

byggveckanEn mycket, mycket liten del av ett helt butiksinköp

Det är spännande med butiksbyggen. Första byggveckan kändes det som att vi gjorde rejäla framsteg varje dag, men förra veckan (den andra) hände det knappt något alls. Varuplockningen blev rutin och butiken tycktes liksom inte fyllas i någon märkvärd grad, hur mycket vi än plockade. Vi jobbar lite i motvind eftersom inredningen som skulle varit levererad vid byggstart fortfarande inte har kommit och alla varor i princip bara kan packas upp, prismärkas och sedan packas ned och lastas på pallar igen. Bara ett fåtal sektioner i butiken finns på plats och har gått att färdigställa. Samtidigt har vi snickare på plats som bygger stommar, målar väggar och fixar golv som ännu inte är färdiga.

byggveckan

Är mycket nöjd med valet av lampa till personalrummet.

Bland förra veckans anekdoter kan nämnas att vi plötsligt fick veta att vi skulle få besök av en hissinspektör som skulle godkänna den nya varuhissen. Varuhissen som vi redan använt i en och en halv vecka, eftersom ingen talat om för oss att den ännu inte var inspekterad och godkänd för användning. För övrigt har vi problem med leveranserna av varor till butiken eftersom ett par fraktbolag hävdar att vår leveransadress inte existerar. Vet inte hur många samtal från fraktcentraler i Danmark som betats av i denna vecka. Och slutligen har jag efter två veckor av jobb plötsligt insett att vår ena snickare är ungefär hur snygg som helst. Läskigt snygg, liksom. Är mycket fundersam på hur jag har missat det i två veckor. Antar att det har att göra med att han för det mesta står på en stege i något hörn och  aldrig säger något. I fredags klättrade han ner och satte sig vid fikabordet och jag dog en smula. Hjälp.


Translation: The third week of shop building is about to start. Week two has been a slow one, and week three will probably be even slower.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2017/08/21/andra-och-tredje-byggveckan/

Kompislistan

Listor är kul! Ungefär lika roliga att fylla i som att läsa faktiskt. Därför stjäl jag utan skrupler kompislistan från Underbara Clara.

Kompislistan

Hur är du som vän? Väldigt lojal. Jag har inte så lätt att skaffa vänner och har svårt att släppa folk nära mig. Men har du en gång blivit min vän så kommer jag att betrakta dig som det för evigt. Om vi inte hörs eller ses på tio år spelar ingen roll. En gång vän – alltid vän.

Sämst som vän? Att jag inte är så initiativtagande. Har mycket omkring mig och värderar egentid. Har inget stort behov av sällskap och är sällan den som hör av mig eller drar igång saker – däremot tackar jag sällan nej till en inbjudan och blir aldrig störd när andra kontaktar mig.

kompislistan

Vad stör sig dina vänner på med dig? Förmodligen att jag är dålig på att höra av mig och att jag tenderar att vara ”hemlighetsfull”, som min vän Linn säger. Personligen tycker jag inte att det handlar om att vara hemlig, jag blir bara så absorberad av alla mina vänners intressanta liv och upplevelser att jag sällan tycker att det är läge att berätta om eller dela med mig av mitt egna ganska stillsamma liv.

Återkommande vänproblem? Att alla människor inte betraktar vänskap som ett livslångt åtagande, som jag gör. Svaga vänskaper tenderar att rinna ut i sanden om de inte underhålls regelbundet. Har genom åren haft många vänner som numera bara är vagt bekanta eftersom jag inte haft tid eller ork att hålla kontakten. Åh andra sidan har jag också flera andra, starka vänskaper som jag verkligen värderar och som jag vet finns där för mig när det gäller. Även om vi bor i olika världsdelar, lever olika liv och kanska bara träffas varannat år. Och det är den typ av vänskap som betyder något.

Typiskt för dig som vän? I en grupp blir jag den stabila personen i mitten som styr upp och håller fokus. Jag är lyhörd för andras känslor och mån om att alla känner sig inkluderade. Jag avslöjar aldrig något som berättats i förtroende och är bra på att lyssna. Jag minns typ allt som jag gjort och pratat om med mina vänner och plockar gärna fram anekdoter som vi upplevt, men som andra glömt.

kompislistan

När blir du sur? När folk inte håller det de lovar. För mig är ord och handling tätt ihopkopplade, men jag har insett att alla inte ser det så. Har jag pratat om att göra något med någon så ser jag till att det genomförs. Jag blir irriterad när folk smider stora planer och sedan inte genomför dem. Något annat jag ogillar är utfrysning. Jag blir illsur när man umgås i grupp och en person börjar utestänga någon annan. För mig är det viktigt att alla är inkluderade!

Tråkigast med dina vänner? Att våra vardagsliv är så olika varandras vilket gör att vi ses väldigt sällan.

Önskeegenskap som vän? Gärna med en personlighet som är olik min, men med liknande värderingar. Jag behöver vänner som driver och aktivierar mig. I utbyte kan jag ge lugn, lojalitet och trygghet.

kompislistan

Värsta sortens vän? Den oärliga som ljuger, sprider rykten och avslöjar saker som sagt i förtroende. Fast alla sådana personer har jag rensat ur min vänkrets för länge sedan.

Bästa sortens vän? Den som inte försöker förändra mig.

Gemensamma drag för mina närmsta vänner? Starka, självständiga kvinnor. Coola, nördiga och intelligenta.


Translation: A list about friendship

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2017/08/16/kompislistan/

At the moment-listan

Eftersom vi har lite catching up to do efter sisådär ett halvårs bloggtorka är kanske en lista på sin plats!? Och vilken lista passar bättre för att förflytta oss direkt in i verkligheten om inte en at the moment-lista (snodd från Sandra Beijer

Så, nu kör vi.

At the moment:

jag gör: Har en überlat ledig dag och bakar bröd, kokar kikärtor och skriver blogginlägg i pyjamas (fast klockan snart är 11)

jag ska: Boka tid hos frisören, gå till miljöstationen och slänga skräp (som jag skjutit upp i typ tre veckor = enormt skräpberg att demolera) och lägga mig på soffan och spela The Legend of Zelda: Breath of the Wild

jag kan: fortfarande bli enormt nervös varje gång jag ska ringa till veterinären. Helt omotiverat eftersom de är typ gulligast i universum. Ägnar i vilket fall säkert en kvart åt att planera det kommande samtalet in i minsta detalj innan jag tillslut fattar mod och slår numret.

jag köper: Gärna tyger och sytillbehör för tillfället. Planerar för en sommar med massor av pyssel.

jag borde: Städa badrummet, boka semesterresa och fila på mitt CV

jag måste: Inget alls. Är för sjutton ledig idag!

jag vet: Väldigt mycket om väldigt många saker.

jag tycker: Att det är väldigt, väldigt skönt att få vara utexaminerad och inte behöva plugga mer (även om jag alltid kommer att älska skolan)

jag tänker: Alldeles för mycket, för det mesta. Fast just nu försöker jag att bara ta dagen som den kommer.

jag förbrukar: Alldeles för mycket kaffe och hushållspapper. Måste ju för övrigt vara den tråkigaste grejen någonsin att köpa (hushållspapper alltså).

jag lyssnar: På överdrivet mycket poddar. Strecklyssnar på P3 Dokumentär och ser fram emot att det snart är Sommar i P1 igen. Fast innan det ska jag klämma in sista avsnitten av En underbar Podd, nya säsongen av Spår, Vegopodden och några avsnitt av Snedtänkt.

jag drömmer: I perioder. Just nu är jag i en period då jag sover dåligt (på grund av katt med tratt som väcker mig varje timme) och drömmer inte mycket alls.

jag längtar: Efter semester!

jag fasar: Inför de kommande två veckorna som kommer vara stressiga som tusan på jobbet.

jag använder: Inte ens hälften av alla skor jag äger. Skyller på dåligt väder (och menar att det inte alls beror på att jag har alldeles för många par skor…)

jag njuter: Av ljumma sommarkvällar. Och kaffe, alltid kaffe. Och kattpussar.

jag blir: Ganska trött på mänskligheten emellanåt. Och oroad över den normalisering som terror, rasism och segregering genomgår i vårt samhälle.

jag äter: Väldigt mycket grönsaker för tillfället. De smakar ju äntligen något igen!

jag dricker: Kaffe, te och vatten.

jag brukar: Plocka fram kläder kvällen innan. Är alldeles för virrig för att välja kläder på morgonen. Packar även väskan och ställer fram matlådor och sådär. Har noll förtroende för mitt morgontrötta jag.

jag tittar: På Veterinärerna för tillfället. Lättsamt och fullt med gulliga djur! Blundar dock varje gång det är blod eftersom jag har någon sorts fobi för det.

jag läser: Gammal kurslitteratur i ett fåfängt försök att bestämma vilken som ska sparas och vilken som ska säljas.

jag vill: Att min katt blir frisk och slipper ha tratt. <3

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2017/06/14/at-the-moment-listan/

Load more