Category: Retro – kärlek till det gamla

Tallinn, dag 4: Ett litet zoo och Rocca al Mare

Efter två dagar i centrum och en i öst blev det dags för en tur västerut. Vi promenerade ned till Vabaduse Väljak och tog en traditionell trådbuss mot Õismäe. Avstigning vid hållplatsen Zoo för ett besökt på just Tallinn Zoo.

Tallinn Zoo jobbar för att skydda utrotningshotade djurarter och är speciellt inriktade på reproduktiv biologi. Samlingen av djur är inte jättestor, men blandningen är bra. Djurparkens specialitet är dock fåglar. Samlingen av rovfåglar, ugglor och örnar är imponerande. Enligt min guidebok skulle zoot inte vara särskilt stort. Jag och Joakim traskade dock runt i fem timmar under gassande sol och lyckades ändå inte se allt.

Tallinn_130807_0097Vi började hos fåglarna och såg imponerande många ugglearter. Små ugglor, stora ugglor. Bruna, vita, fläckiga. Ugglor som sov, ugglor som jagade byten och ugglor som satt på en gren och hoade. Sådär som ugglor gör.

Tallinn_130807_0102

Bland fåglarna bodde också djurparkens stolthet: lodjuren. Det var fortfarande någorlunda svalt när vi var där och lodjuren var pigga och alerta. Kattdjur alltså, hur kan man inte älska dem? Jag hade kunnat stå vid inhägnaden i timtal.

Tallinn_130807_0107Efter lodjuren kom de större och mer exotiska fåglarna. Örnar och gamar. Fåglar med vingspann på över en meter och med näbbar och klor som lätt skulle kunna döda ett mindre husdjur. Inga djur man vill möta en ensam natt i en mörk gränd. Fågeln på bilden var för övrigt en riktig pajas. Han iakttog oss noga och sprang efter när vi vandrade utmed stängslet. Sedan ställde han till med en riktig show, det var nämligen dags för morgonbad. Med stor charm och grace doppade han sina fötter i den lilla dammen i inhägnaden och spände sedan ut vingarna till max och vevade runt så att vattendropparna flög. Ett ståtligt djur, och det var han medveten om.

Tallinn_130807_0126

Det fanns ett barnzoo där man kunde interagera med de vanligare djuren. Här fanns getter, hästar, kaniner, kycklingar och en marsvin. Men även mer exotiska husdjur som vandrande pinnar och minigrisar. Och massor av glada barn.

Tallinn_130807_0135Många av byggnaderna på zoot är från den gamla Sovjettiden och håller på att förfalla. Renoveringsarbete pågår och därför var många djur flyttade när vi var där. Hos sjölejonen pågick det rengöring när vi passerade. Bassängen hade tömts på vatten och tre parkarbetare med högtryckstvätt försökte spola rent botten från slam. De två sjölejonen tyckte dock att livet var prima även utan vatten i bassängen. De kravlade sig mödosamt upp för sluttningen i bassängen och kastade sig sedan ned igen, samtidigt som de slog volter och rullade runt i slammet. Den fläckiga, på bilden, hade glimten i ögat och gav publiken världens show. Han ville väldigt gärna kontrollera att städningen gick rätt till, men blev varje gång bortmotad av personalen. Nonchalant ryckte han på huvudet och slog ett par volter i slammet, innan han gjorde ett nytt försök. Om och om igen.

Tallinn_130807_0140

Vi såg apor, flamingos och lejon också. Det hade dock hunnit bli rejält varmt och djuren var loja och slöa. Vi kastade oss in i reptilhuset och bevittnade en imponerande samling av ormar, ödlor och grodor. I reptilhuset fanns också nästen för surikater och ytterligare ett par sorters apor.

Tallinn_130807_0145Från små djur tog vi oss vidare till de riktigt stora. Isbjörnen var mitt inne i sin lunch och slet stora stycken från en köttbit när vi passerade. Noshörningar och elefanter såg vi också, innan vi dök in i ytterligare ett hus med ödlor och bedårande mini-flodhästar. En sådan kan jag också tänka mig att adoptera.

Tallinn_130807_0152

Det hade blivit olidligt varmt och solen gassade. Vi passerade ytterligare ett stort stråk med fåglar, denna gång tranor, svanar och gäss. Sedan blev det bison, vildhäst, kamel, antiloper, känguru, hyenor och renar innan vi blev tvungna att kapitulera för en sen lunch. Jag hade, trots solskydd, bränt mig så till den grad att jag fick soleksem och vi kände oss både rätt utmattade och groggy efter fem timmar i solen. När vi tittade på kartan såg vi att vi hade missat den del av parken som låg längst bort, men ingen av oss orkade gå tillbaka.

Vi åt lunch på en av zoots restauranger. För tre euro fick man en estnisk hamburgare med grovt bröd och cole slaw samt en flaska vatten. Vi lämnade sedan djurparken, men istället för att ta bussen tillbaka till Kesklinn promenerade vi över på andra sidan Paldiski mnt och gick in i köpcentret Rocca al Mare. Estland har ännu inte proppats fullt med amerikanska kedjor och utbudet i en estnisk galleria är därför lite annorlunda än här hemma. Vi gick runt två timmar inne på köpcentret och provade kläder, tittade på elektronik och köpte böcker.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/08/25/tallinn-dag-4-ett-litet-zoo-och-rocca-al-mare/

Tallinn, dag 3: Kadriorg och nordöst

Tisdagen bjöd på strålande sol och vi lämnade Gamla Staden för att utforska den östra delen av Tallinn. Vi hade köpt 5-dagars kort till kollektivtrafiken för en spottstyver och tog spårvagnen från Balti Jaam (järnvägsstationen) till Kadriorg. Varje storstad av rang har en grön oas. Kadriorg är Tallinns motsvarighet till Central Park, Tiergarten och Hyde Park. Parken i sig är inte överdrivet stor, men präglas av blandade miljöer, mängder av museer och mycket att titta på. Vi började vid Luigetiik, svandammen, och vandrade sedan upp mot rosenträdgården där det finns över hundra olika sorters rosor.

Tallinn_130806_0165

Mitt i parken finns presidentens residens. Vi anlände precis samtidigt som en grupp med engelska turister och smög med på ett hörn och lärde oss en hel del om residensets historia. Just den dagen var flaggan på huset hissat, vilket betydde att presidenten inte var närvarande. Vi fick dock beskåda vaktavlösning och en liten parad utförd av de marinklädda vaktposterna. Ett stenkast från residenset ligger parkens stolthet: Slottet. Tsar Peter den store lät bygga barockslottet åt sin hustru Katarina 1718. Idag finns ett konstmuseum i byggnaden. Som måttligt konstintresserade, och med mycket planerat, nöjde vi oss dock med att spankulera runt i trädgården.

Tallinn_130806_0180

Vår sista anhalt i Kadriorg blev den nyanlagda japanska trädgården. Grunden lades 2011 och den kommer egentligen inte vara färdig förrän 2015. Här kan man strosa runt under körsbärsträd och rhododendron samtidigt som man beskådar de gigantiska fiskarna i dammen och fascineras av mötet mellan Asien och Europa. Trädgården är ritad av Masao Sone.

Det var dags för lunch och vi begav oss till ett litet creperie i området väster om parken. Jag åt den fantastisk Crepé Normandie med calvados samt en smoothie med hallon och mynta. Joakim var hungrigare och åt en matig galette med rökt fisk. Himmelskt gott för en billig peng.

Tallinn_130806_0195

På eftermiddagen begav vi oss längre österut. På Piirita-stranden vid Kadriorg-parkens norra spets står statyn Russalka och tittar ut över vattnet. Enligt sägnen (som dock inte visade sig vara sann) pekar hennes utsträckt< hand mot den plats där ett ryskt fartyg sjönk i början på 1900-talet. En liten bit från Russalka ligger Sångarefälten, Tallinns största utomhusscen. Här tog den sjungande revolutionen plats 1988. En fredlig demonstration som var en viktig del i kampen för frihet från Sovjetunionen. Vart femte år hålls sångarefestivalen här. Då samlas 34 000 sångare och 200 000 åskådare här för att sjunga och minnas. Området är ofattbart stort och innan jag dör ska jag sannerligen se en sångarefestival här. Nästa år finns chansen.

Tallinn_130806_0219

Förstummade tog vi en buss några enstaka stationer norrut till krigsmonumentet Maarjamäe. Ett minne från Sovjettiden som är sevärt just för att det är så otroligt fult. Stor betongklump som håller på att vittra sönder dekorerad med kolonner och skulpturer, även dessa i trasig betong. Monumentet anlades dessutom rakt på en tysk krigskyrkogård. På senare tid har  detta kompenserat genom att en mindre park av kors har placerats på monumentets baksida. En mycket fascinerande plats, med andra ord.

Tallinn_130806_0222

Färden bar vidare till dagens sista stopp: TV-tornet. Med sina 314 meter är detta Sovjetminne stadens högsta byggnad. Interiören på utsiktsplatformen beskrevs i min guidebok som ”ett minne över dålig Sovjetisk smak” men har nyligen renoverats på ett klurigt estniskt sätt. Bland annat har man monterat titthål i golvet. Det ser ut ungefär som en rund vit platta i golvet, tills någon vänlig själ trycker på en knapp och den grumliga ytan går från dimmig till glasklar. Och där står man. På en glasskiva 170 meter över marken. Ren, skär skräck om man frågar mig som är höjdrädd. Joakim älskade det. Får man inte nog av detta kan man dessutom prova på en promenad på utsiktsplatformen. Utanför stängslet, iförd endast säkerhetssele. Hög ångestfaktor för mig, jättekul för andra. Utsikten från tornet var dock fantastisk. Klara dagar, som när vi var där, kan man se ända till Finland och olika sevärdheter är väl utmärkta på TV-tornet informationskartor.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/08/19/tallinn-dag-3-kadriorg-och-nordost/

Längtan till landet

DSC_0147

Den gångna helgen har spenderats med små tripper bort från staden, ut på landet. Både fredag och lördag kväll gick åt till att planlöst köra omkring på små slingriga landsbygdsvägare och se solen sjunka över horisonten samtidigt som vi beundrade idisslande kor och skygga rådjur.

Igår tog vi en hel dagsutflykt ut ur staden och åkte runt mellan små samhällen och kollade på loppisar och antikaffärer, såg ånglok och rälsbussar från 60-talet och fikade i lummiga trädgårdar. Med mig hem hade jag två rullar film (till LOMO-kameran) och två kryddburkar ut serien Duo från Rörstrand. Kryddburkar är tydligen min nya grej.

Jag och Joakim har dessutom tagit oss i kragen och bokat vår semester. Om två veckor ska jag åter sätta fötterna på estnisk jord, mu kalis isamaa. En hel vecka ska spenderas i Östersjöns vackraste huvudstad, Tallinn. Vi ska bo i en stenkällaren i Kesklinn och strosa på Pikk och Lai. Äta glass, jäätis, på Raekoja plats, utforska slotten i Kadriog-parken och gå utmed stranden i Piirita. Jag längtar!

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/07/22/langtan-till-landet/

Reafynd

Reor är skumma saker. När man anstränger sig och noga rotar igenom backarna i hopp om att hitta ett fynd är det ytterst, ytterst sällan som någonting visar sig vara köpbart överhuvudtaget. När man däremot är ute och tittar efter något annat är reorna plötsligt fulla av megafynd. I veckan fiskade jag upp två Aalto-vaser från ett reabord och sprang till kassan i rent glädjerus. En liten 9,5 cm i vattengrönt med 50 % rabatt och en 12,5 cm i grönt som var nedsatt till ofattbara 75 %! Frågan är bara vad man hittar på med två Aalto-vaser. Alla blommor i mitt hem blir snabbt kattmat.

Igår när jag skulle köpa kattmat fick jag ett plötsligt infall att kila in i inredningsbutiken bredvid för att se om de hade Cult Designs retro-serie. Det hade de. På rea, 70 % rabatt. Fynd! Jag hamstrade och Joakim suckade högt över kvinnors shoppingmani.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/07/07/reafynd/

En R-kväll

Jag och Joakim enades om att gårdagskvällen officiellt ska kallas för R-kvällen framöver. R som i raggare, rabarberglass, råbock och ramslök. Min bättre hälft extraknäcker som journalist och igår kväll var det cruising i Lidköping som stod på schemat. Jag är själv inte särskilt motorintresserad, men cruising är den perfekta ursäkten för att få klä sig riktigt retro utan att någon höjer på ögonbrynen. Ett tillfälle att bära höga jeans och knyta en scarf i håret. På plats fanns det tonvis med gamla fina (och vedervärdiga) bilar i alla tänkbara utföranden. Och fyra gånger så många raggare med ölburkar och kvinnor i vida tyllkjolar.

Vi stannade bara någon timme innan färden gick vidare till Kinnekulle (som snarare är ett berg än en kulle). Det är en upplevelse. Lokalbefolkningen kallar kullen för ”det blommande berget” och det är ett passande namn. Mina föräldrar brukade alltid planera in en eller två besök på kullen varje år när jag var liten. Miljön är mycket varierande, trots den lilla ytan. Vackra skogar blandas med branta bergsväggar, hissnande utsikter över Vänerskärgården och stora öppna fält. Vi åkte runt på småvägarna i sommarnatten. Förutom ett och annat rådjur rådde stillhet. Vid Munkängarna blommade ramslöken, den sällsynta och lökdoftande vita blomman som nästan bara finns på Kinnekulle och Gotland. När man passerar dungarna med den blommande växten fylls luften av en mild lökdoft.

Det var mitt i natten när vi tillslut kom hem. Fortfarande pigga tände vi värmeljus i köket och plockade fram min hemgjorda rabarberglass ur frysen. Den godaste glassen som finns. Sött och syrligt på samma gång, och otroligt fräscht.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/06/02/en-r-kvall/

KitchenAid – Våren 2013

Vårens snyggaste nyhet? KitchenAid Artisan köksmaskin i färgen Pistage.

Skulle göra sig fantastiskt bra i det pastellfärgade 50-tals köket som jag drömmer om.

 

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/05/27/kitchenaid-varen-2013/

Orrefors Pulse

I dagarna är det lansering av Orrefors nya satsning: Maskinblåsta glas från Tyskland. Först ut är serien Pulse som designats av Ingegerd Råman.

Glasen är härligt 50-tals inspirerade med sin lite kantiga kupa. Påminner mycket om Råmans tidigare serie ”Ingegerd” som utgår i år.

Maskinblåsningen pressar priset på glaset ordentligt. 499:- för ett 4-pack vin- eller ölgla och 399:- för ett 4-pack tumblers. Perfekt examenspresent med andra ord.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/05/16/orrefors-pulse/

A prayer for the weekend

Inne på slutspurten av en månads plugghets! Denna veckan skriver jag en utvärdering och jämförelse av kriskommunikationsplanerna i Örebro respektive Kumla kommun. Att analysera kriskommunikationsplaner är kanske inte det intressantaste inom kriskommunikation, men det är i alla fall en konkret uppgift.

Som en liten tröst för veckans mödor har jag i alla fall en riktigt bra helg i bagaget. I fredags var det som sagt finmiddag som gällde. Tyvärr tyckte jag inte att restaurangen levererade riktigt den kulinariska sensation som jag hade förväntat mig. Åt getostpaj med rostade rotfrukter. Getost är känsligt, det får inte bli för myckey – men det blev det. Och de rostade rotfrukterna hade jag hellre bytt ut mot en fräsch grönsallad. Desserten: banan split med dulce de leche, var i alla fall en riktigt tiopoängare!

I lördags blev det en lång dagstripp till Örebro med mor och far. På vägen stannade vi till på retrobrutiken Linne & Lump i Laxå. Jag hade aldrig satt min fot där tidigare, men lär definitivt återvända. Vackra teakmöbler (som jag älskar) blandades med gamla emaljkastruller, teserviser och trasmattor. Sortimentet är fräscht och noga utvalt, långt från halvtaskig loppis, utan att priserna är överdrivna. Man gör dessutom ett beundransvärt arbete med att restaurera gamla möbler och prylar innan försäljning. Jag fick lägga band på mig för att inte köpa hela butiken, men kom därifrån med en smörgåsbricka i teak och två kryddburkar av Marianne Westman för Rörstrand. Pris? Under femhundralappen för hela kalaset. Det kallar jag fynd! Sedan bar färden mot Örebro där vi stannade på Marieberg-köpcentrum och IKEA. Föräldrarna handlade mest, men jag slog i alla fall till på två nya sjalar till min samling.

Igår tvingade jag mig att skriva en bit på veckans skoluppgift innan det blev klassisk söndagslunch. Farmors fantastiska lax med kokt potatis och broccoli gör ingen besviken. Jag och Joakim spenderade eftermiddagen med att promenera i det fina vädret och sedan äta thaimat från vår favoritrestaurang. Slutade kvällen i soffan med sista episoden av Two Greedy Italians… Hungry again. Ett måste för alla som älskar mat.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/04/22/a-prayer-for-the-weekend/

Operation: Vår

Är det inte otroligt häftigt vilka humörsvägningar man kan drabbas av? Om början på förra veckan var tung och grå så var slutet precis motsatsen!

Jag har fastnat i symfoniorkester-träsket igen. Efter flera års uppehåll. I lördags steg jag upp tidigt och åkte bil i en timme för att kunna vara med på en fem timmar lång repetition med en av mina gamla orkestrar. Att gå från att knappt spela alls till att köra tre timmar blåskvintett och två timmar symfoniorkester är hårt. Men, vad jag hade saknat det! Att spela är som att åka berg och dal-bana. Första gångerna man övar på ett nytt stycke brukar jag pendla mellan ”åh, nej, jag vet inte vart vi är! Skjut mig!” och ”Wow! Det är går ju superbra! *lyckorus*”. Men ju mer man övar och sliter, ju fler blir stunderna av eufori.

Igår (söndag) fortsatte jag med mitt stora vårrensning/feng shui-projekt. Köket är klart, men jag har ändå tre rum kvar. Min pappa kom förbi för att hjälpa mig att sätta upp en ny hylla som jag fick i julklapp och lämna en byrå som jag fått. Hyllan blev det inte mycket gjort med, då vattenpasset och tumstocken lämnats i föräldrahemmet. Byrån däremot, är inget annat än fantastisk! Jag har i flera månader funderat på vem i min släkt det är som äger en sådan där fantastiskt vacker 50-tals byrå i teak. Jag har spanat hos både far- och morföräldrar utan att kunna hitta någon, men i mitt minne VISSTE jag att den fanns. En kväll frågade jag min mor om hon visste vem i släkten som hade en i sin ägo, varav hon utbrast ”jaha, du menar väll inte den där som står i vår klädkammare?”. Jo, just den var det jag menade. Världens vackraste byrå är nu räddad ur en mörk, trång klädkammare och har fått ett nytt hem i mitt vardagsrum. Jag är en lyckligt lottad tant!

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2013/01/14/operation-var/

Sommarbildbomb

Operan ”Den listiga lilla räven” på Läckö Slott

Det nya slottet Sanssouci i Potsdam, Tyskland

Henna, inte chokladsås…

Frozen yoghurt, vardagsföda i Berlin

Cecilienhof, platsen för Potsdamkonferensen 1945

 

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2012/07/30/sommarbildbomb/

Load more