Två år av ekologiskt

I juli 2014 bestämde jag mig för att helt fasa ut mina gamla skönhetsprodukter och successivt byta till ekologiskt. Ett löfte som jag (med något undantag) har hållit till 100 %. 2015 skrev jag en uppföljning och presenterade vilka produkter jag använda då, men nu har det gått ytterligare ett år och jag tänker att en uppdatering kanske är på sin plats.

Jag har fortfarande inte helt bytt ut alla mina produkter. Förråden av gamla trotjänare tycks vara oändliga. Hur många tvålar och hudkrämer hade jag egentligen liggande när jag började? Nåväl, jag är en god bit på väg och jag ser ingen anledning till att någonsin byta tillbaka. Ekologiskt är minst lika bra som traditionella produkter. Speciellt om du är som jag har har känslig, lättirriterad hud och tendens till allergier.

ekologiskt

Smink

Concealer
Une Skin-glow Concealer i färgen G01. Innehåller 100 % ingredienser av naturligt ursprung, varav 85 % från ekologisk odling. Ecocert.

Foundation
Mádara Moon Flower tinting fluid i färgen rose beige. 99 % av ingredienserna från naturligt ursprung, varav 21 % från ekologisk odling. Ecocert.

Puder
Lily & Lolo Mineral Foundation SPF 15 i färgen porcelain. Vegansk.

Mascara
Une Green Pride Volume i färgen V01. 100 % naturliga ingredienser. Ecocert.

ekologiskt

Ansikte

Ansiktsvatten
reArome Rosenblomsvatten (hydrolat).

Rengöring
Weleda Almon Soothing Cleansing Lotion. Innehåller 100 % ingredienser från naturligt ursprung. Certifierad av NaTrue.

Dagcreme
Weleda Almond Soothing Facial Lotion. Innehåller 100 % ingredienser från naturligt ursprung. Certifierad av NaTrue.

Nattcreme
Weleda Almond Soothing Facoal Cream. Innehåller 100 % ingredienser från naturligt ursprung. Certifierad av NaTrue.

Ansiktsolja
Weleda Almond Soothing Facial Oil. Innehåller 100 % ingredienser från naturligt ursprung. Certifierad av NaTrue. All around-produkt som kan användas som ansiktsvatten, för att ta bort ögonmake up med eller liknande. Jag brukar blanda en droppe eller två med min nattcreme när huden känns extra torr och irriterad, eller med dagcremen på vintern för extra återfuktning.

favicon ekologiskt

Kropp

Handcreme
H&M Conscious White tea and peppermint hand cream. 99 % ingredienser från naturligt ursprung, varav 24 % från ekologisk odling. Ecocert.

Deoderant
True Organic of Sweden Undercover Agent. 99 % av ingredienserna är från naturligt ursprung.

Fotskrubb
Dr Organic Manuka Honey Foot Scrub. BioActiv-märkt.

ekologiskt

Hår

Mousse
DermOrganic Firm hold volume foam. 70 % av ingredienserna från ekologisk odling. Vegansk.

Balsam
Desert Essence. Coconut Conditioner. Vegansk.

Övrigt

Kokosolja
Kung Markatta. Krav-märkt. Vegansk.  Superbra produkt som med flera användningsområden. Används framförallt som substitut för raklödder.


Translation: For two years I’ve only been buying orcanic make up and hygiene products. I’m loving it! Here’s the products I use right now.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/09/20/tva-ar-av-ekologiskt/

Listan om jobb

Det är lite tyst om mig för tillfället. Jag har så löjligt fullt upp med jobb och en riktigt överambitiös kurs i handelsrätt som jag precis påbörjat. En liten lista bjuder jag på i alla fall. En om jobb – vad kunde vara mer passande?


Vad ville du bli när du var liten? På dagis ville jag bli sömmerska (rätt kul nu när jag plötsligt blivit jättepysslig efter nästan tjugo års uppehåll), sedan var det författare eller journalist som gällde.

Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring? På högstadiet var jag övertygad om att jag skulle flytta till Los Angeles och bli journalist. Helst utrikeskorrespondent. Skrotade drömmen om USA på gymnasiet men var fortfarande starkt övertygad om att journalist var grejen för mig.

Gick du någon nischad gymnasielinje? Yes, gick media med inriktning rörlig bild och ljud. Att producera radio var min paradgren.

jobb

Vad hade du för betyg? Väldigt bra, fick dessutom flera stipendier när jag tog studenten. Har alltid varit kunskapstörstig och har väldigt lätt för att lära. På medieprogrammet fick jag chansen att låta min kreativa sida blomma ut, vilket den inte hade fått göra tidigare.

Vilka var dina bästa och sämsta ämnen? Jag var bra på det mesta, men gillade samhällsvetenskap och ljudmedier bäst. Mitt sämsta betyg fick jag ironiskt nog i estetisk verksamhet där jag läste drama (teater har aldrig varit min grej).

Vad gjorde du efter gymnasiet? Läste ett år med diverse ämnen (estniska, musikteori och fotografi) på universitetet får att få tillräckligt med högskolepoäng för att söka till journalisthögskolan i Göteborg. Blev antagen som reserv, men gick in i en mindre livskris och kom på att jag nog egentligen inte ville bli journalist. Tog ett sabbatsår och jobbade innan jag pluggade till medie- och kommunikationsvetare och sedan företagsekonom (en termin kvar…).

jobb

Vad har du mer haft för yrken? Receptionist, copywriter, webbredaktör, vice chefredaktör på en ungdomstidning, medlemsvärvare för en välgörenhetsorganisation, musiklärare och reklamfilmare.

När hamnade du i den banan du är i idag? Jag fick sommarjobb som butikssäljare när jag var 16 år och sedan fortsatte jag att jobba extra på helger och under högsäsong. Sedan har jag liksom nästlat mig in i branschen…

Vilka är dina starka och svaga sidor på ditt nuvarande jobb? Mina positiva sidor är att jag är strukturerad, har lätt att organisera, har lätt att jobba i grupp och har en bra känsla för vad som fungerar och vad som inte gör det. Min svaga sida är att jag är envis och kan bli lite för defensiv när jag utsätts för kritik.

jobb

Tre saker du är extra stolt över att du gjort i ditt jobb? Tagit mig dit jag är idag utan att någon egentligen trodde på mig från början. Som konkreta grejer är jag stolt över mitt system för automatiserad beställning som jag snickrat ihop under sommaren och för alla stora och lite svåra förändringar som jag har drivit igenom på jobbet.

Vad går ditt nuvarande jobb ut på mest? Mitt jobb är lite tudelat: som butikschef styr jag det löpande arbetet i butiken och ser till att den dagliga verksamheten flyter som den ska. Butiken ska stämma överens med den period vi befinner oss i, varutrycket ska vara lagom osv. Som inköpare jobbar jag med att dels kontrollera den vanliga varuförsörjningen, se till att lagersaldot inte skenar iväg och dessutom letar jag ständigt efter nya varor och erbjudanden att satsa på. På sidan om mitt vanliga jobb gör jag hemsidor åt ett företag och en organisation. För stunden går det mest ut på att hålla sidorna uppdaterade.

Vad skulle du vilja jobba med om du inte gjorde det du gör nu? Jag har många, spretiga visioner. Jag skulle gärna jobba med marknadsföring eller ekonomi och gärna med något som har med Estland att göra. Lite oklart exakt vad för jobb det skulle vara…

jobb

Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig? Vård. Jag har för dåligt tålamod med människor och är livrädd för blod.

Vad gör du om fem år? Jag hoppas att jag har tagit steget mot ett nytt jobb (inom min nuvarande bransch eller inom en helt ny). Dessutom vill jag gärna flytta någonstans. Och framförallt är jag klar med min examen.

Vad gör du när du är 60 år? Ser tillbaka på mitt yrkesliv och är nöjd med att jag vågat prova många olika saker. Även yrken som inte kändes helt självklara. Kanske är jag frilans och har ett jobb som ger mig möjlighet att resa och bo på olika ställen.

Vad skulle det stå på ditt visitkort om du fick drömma? Estnisk president, så klart! Pilot, marknadschef eller professor är inte dumt heller.


Translation: A list about work.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/09/18/listan-om-jobb/

Sommarfynd

Sommaren drar sin sista suck utanför fönstret. Jag har sedan länge gått in i höstläge, men njuter ändå en smula av de varma dagarna och kyliga höstkvällarna. Det bästa från två världar.

Innan vi helt tar farväl av sol och varma dagar tänkte jag passa på att visa upp ett urval av mina sommarfynd från diverse loppisar. Små prylar som kommer att påminna mig om denna sommaren, även mitt i mörkaste vintern.sommarfynd

Först ut: Underbar handmålad vas ur serien Susie från Rörstrand. Bor på fönsterbrädan i mitt kök.sommarfynd

Ett av sommarens riktiga favoritfynd är annars vasen ur serien Harlekin av Gunnar Nylund, även denna från Rörstrand. Har sedan tidigare en vas och ett fat i samma serie. Snacka om att jag var lycklig när denna vas/kruka stod helt ensam i en dammig hylla i ett gammal vagnsskjul. Kostade bara 50:-, dessutom!

sommarfynd

Vinterns testunder är räddad efter att jag hittat detta smäckra tevärmare i samma vagnsskjul som krukan ovan. Fem hela kronor betalade jag.sommarfynd

Sommarens största fynd blev dock detta sideboard. Jag och mamma hittade det i en mörk ladugård i en loppis på landet. Jag köpte det inte då och hade ångest i en hel vecka tills det kom en ny helg och jag tvingade mamma att åka alla milen igen för att se om det fanns kvar: det gjorde det.

Numera fungerar det som TV-bänk hemma hos mig (jag är förövrigt säkert den enda personen i hela landet som fortfarande kör med tjock-TV, säger något om hur mycket jag kollar på dumburken…). Skåpet är enorm och sväljer alla filmer, tv-spel och konsoler som jag äger. Tänker att det även skulle kunna vara snyggt som bar den dag jag flyttar eller slänger ut teven.sommarfynd

Slutligen slog jag till på en härlig pall. Som extremt kort och med höga köksskåp är jag van vid att balansera på köksstolar så fort jag ska laga mat. Numera har jag en trevlig pall som bara är ägnad åt just detta ändamål.


Translation: Here’s some of the things I’ve bought at different thrift stores this summer.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/09/07/sommarfynd/

Riga, dag 6 – Bikernieki Mezs & Vecriga revisited

Sjätte dagen i Riga var vår sista heldag, dagen efter packade vi väskorna, tog bussen till flygplatsen och flög ”hem” till Norge.

Sista dagen hade vi planerat att maxa. Se platser vi inte hunnit med tidigare, köpa souvenirer och presenter till vänner och bekanta och återbesöka ett par platser vi tyckt extra mycket om.Riga

Vi började på Daugavas östra sida. Tog en promenad utefter floden ner mot färjeterminalen för att spana efter stora båtar. Det enda vi stötte på var Rigas absolut fulaste sidor…

Riga

För att liva upp oss rundade vi Gamla Stan på utsidan och tog oss in i Bastionsparken. Naturligtvis började det ösregna ungefär samtidigt. Just ösregn kändes som ett genomgående tema under veckan. Vi fällde upp paraplyn, gömde oss under några träd och lyssnade på en man på trumpet som hade den goda smaken att spela Raindrops keep falling on my head.

Riga

Det klarnade upp så småningom och vi tog oss vidare till Rigas vackrare delar: Vecriga (Gamla Stan). Det var dags för de obligatoriska turistinköpen. Vi har en tradition att alltid köpa lokal sprit eller likör och i Riga heter den inhemska varianten Rigas Melnais balzams (Rigas Svarta Balsam) och är en örtlikör med vodkabas. Efter förra årets tripp till Budapest där jag köpte en stor flaska av deras helt vidriga örtlikör Unicum valde jag att vis av erfarenheten köpa den allra minste flaskan som fanns. Antagligen är den superäcklig (har inte vågat smaka än)… Eftersom vi ändå var i Baltikum fanns det tack och lov möjlighet att köpa Estlands inhemska likör Vana Tallinn också. Den hamstrade vi, eftersom den är löjligt god!

Riga

Förutom alkohol köpte vi även lettisk choklad från Laima och jag envisades med att få gå tillbaka till stickbutiken Hobbywool där vi varit inne en sväng tidigare i veckan. Där frossade jag i underbara handstickade ullsjalar, lettiska vantar och ett roligt ”Knit like a Latvian”-kit som min mamma skulle få som tack för att hon matat min katt. Det innehöll garn och en stickbeskrivning över hur man stickar ett par traditionella lettiska vantar.

onsdag (4)

På kvällen var vi lite rastlösa och planlösa. Fick den strålande idén att vi skulle åka ut till Bikernieki-skogen som vi läst om på Ghetto-museet dagen innan. Genom Google upptäckte vi att det skulle finnas ett minnesmärke där och att det gick busslinjer från hotellet.

Att ta sig dit var betydligt svårare än planerat. Först fastnade bussen i en riktigt skyfall. Det var så enorma mängder vatten på gatorna att all trafik stod stilla. Sedan visade det sig att hållplatsen, som enligt Google skulle heta Kapi, på vår linje hette Bikernieki Mezs (verkar vara en lettisk ovana att namnge exakt samma hållplats med olika namn på olika linjer) så vi åkte förbi och nästa hållplats låg över en kilometer bort. Det var bara att vända och vänta på ny buss tillbaka mot Bikernieki Mezs.

onsdag (3)

Minnesplatsen var i alla fall väl värd besöket (trots att den inte stod med i någon av våra guideböcker). Bikernieki Mezs var en av två platser i Riga som nazisterna använde som avrättningsplats för judar. Det är den största samlingen av massgravar från förintelsen i världen och antalet döda förväntas vara någonstans mellan 30 000 – 47 000 personer.

Minnesplatsen består dels av monumentet på bilden. Stenar är en symbol för döden inom judendomen och på platsen finns ca  4000 stenar.onsdag (2)

Området är gigantiskt på på slingrande stigar mellan träden är massgravar utmärkta med pelare och konstruktioner i betong. Ärligt talat var det en riktigt otäck plats. Något var liksom ”fel” med stämningen på platsen. Speciellt eftersom det nästan var mörkt när vi kom dit och det ena ljudet som hördes var regndroppar som föll på trädens blad. Vi var precis ensamma i hela skogen. Åker ni till Riga kan jag varmt rekommendera denna plats. Det är väl värt besväret att ta sig dit!


Translation: Out last day in Riga we strolled around in Old Town, bought souvenirs and visited the Holocaust Memorial in Bikernieki Mezs.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/09/05/riga-dag-6-bikernieki-mezs-vecriga-revisited/

Riga, dag 5 – På Daugavas västra sida

Tisdagen i Riga var den värsta väderdagen (av en hel hop rätt dåliga väderdagar). Under dagen sjönk temperaturen till strax över 10 grader och det spöregnade, var helt fuktigt och blåste iskallt från Rigabukten. Vi hade vi det här laget använt alla våra varma kläder fem gånger om men vi hade inget annat val än att än en gång plocka fram stickade tröjor, långbyxor, vattentäta skor, sjalar och paraplyer. Erkänner villigt att jag hade en smula hemlängtan, främst efter innehållet i min välfyllda garderob.
Riga

Trots att vi varit i Riga i nästan en vecka hade vi ännu inte tagit oss över floden Daugava som rinner rakt genom staden (med undantag från när vi kom från flygplatsen). Det skulle det bli ändring på. Den mest uppseendeväckande sevärdheten på den västra sidan är Gaismas Pils (Ljusslottet) som innehåller Nacionala Biblioteka (Nationalbiblioteket).

Byggnaden är ritade av arkitekten Gunnar Birkerts och inspirationen är hämtad från en gammal, lettisk legend. Sagan säger att det legendariska ljusslottet sjönk ned i en uråldrig sjö och att det inte kommer höja sig ur djupet förrän det lettiska folket åter vunnit makten över sitt eget land.Riga

Vi hade inga planer på att gå in på biblioteket utan passerade och gick till ett museum en gata längre bort: Latvijas Dzelzcela Muzejs (Lettiska järnvägsmuseet).

Utställningen inomhus var måttligt intressant eftersom det mesta bara fanns på lettiska och ryska. Däremot fanns en trevlig interaktiv utställning om livet på lettiska järnvägsstationer (som egentligen riktade sig mest till barn). Utanför museet fanns också en stor bangård med diverse gamla lettiska och ryska tåg som vi spanade på en lång stund.

Riga

Precis när vi lämnade museet öppnades himlens portar och regnet öste ned. Vi kände oss inte klara med västra Riga, men att fortsätta till fots var mer eller mindre omöjligt. Istället slängde vi oss på första bästa spårvagn och fick nöjet att beskåda större delen av Rigas västra betongförorter innan vi till slut hamnade i det något mer civiliserade Imanta. Det kanske må låta som slöseri med tid, men personligen tycker jag att det är ett charmigt sätt att verkligen lära känna en stad. Beblanda sig med lokalbefolkningen och fantisera om att jag också är på väg hem till min lettiska lägenhet eller på väg mot mitt viktiga jobb på en lettisk myndighet.

Riga

I Imanta fanns ungefär noll saker att göra så vi hoppade på samma spårvagn tillbaka mot centrum. Rutorna immade snabbt igen och luften var sådär varm, blöt och fuktig som den bara kan bli på en riktigt full spårvagn. Vi steg av vid Centralstationen och insåg att det regnade så mycket att det inte var någon idé att försöka ta sig därifrån. Istället letade vi upp en restaurang på stationen och åt riktigt god, men väldigt dyr, pizza.

När regnandet lagt sig något promenerade vi till Rigas Geto Muzejs (Rigas Ghetto Museum) som jag av en händelse ovetande råkat ta kort på när vi besökte Academy of Science tidigare (museet är byggnaderna högst uppe i vänster hörn, men den bruna tågvagnen med gult tak på innergården).

Museet ligger i ungefär samma område som det riktigt ghettot låg och förutom en stor utställning om ghettots historia så har de bland annat byggt upp entrégatan till ghettot i naturlig storlek och inrett lägenheter på samma sätt som de såg ut i ghettot.

En stor del av utställningen var inriktad mot ryssar. Tydligen erkänner de flesta ryssar inte förintelsen och judarna sågs snarare som ett nödvändigt offer (i likhet med krigsfångar) än som en utsatt folkgrupp. Det var dock intressant även för oss med god kunskap om förintelsen. Utställningen påpekade exempelvis att de flesta idag ser Auschwitz och massgasningen av judar som en symbol för förintelsen. I själva verket dödades minst lika många judar genom avrättning med pistol och skjutvapen i det tredje rikets östra distrikt (främst Lettland).

Ghettot i Riga har hamnat i skuggan av ghettona i Warszawa och Budapest, men ändå dog över 50 000 judar här. Av dem var ca 30 000 letter och 20 000 ”importerade” judar som nazisterna förflyttade från ghetton i Polen, Ungern och övriga Baltikum. Från ghettot transporterades judarna ut till skogarna i Bikernieki och Rumbula utanför Riga där de metodiskt skjöts och begravdes i massgravar


Translation: Tuesday in Riga and yet another rainy they. The coldest and wettest one yet. We visited the Railway Museum behind the National Library in Western Riga and then the Riga Ghetto Museum.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/09/03/riga-dag-5-pa-daugavas-vastra-sida/

Riga, dag 4 – Motormuseet, Ockupationsmuseet och bahn mi

Den fjärde dagen i Riga började med strålande sol. Vi käkade frukost med ryssarna i matsalen. Ryssar äter för övrigt bara varm mat till frukost, bara så att ni vet. Ägg, bacon och korv slank ned, medan bröd, ost och yoghurt lämnades orörda till oss nordbor att kalasa på.riga

Vi passade på att ta oss ut från staden igen. Med nyinköpta busskort i fickorna hoppade vi på 5:ans buss på Alexandra Caka iela och åkte till Motormuzejs (Motormuseet) på Eizensteina 6 i Mezciems (en väldigt sovjetisk förort).

Sedan barnsben har mina föräldrar släpat runt mig på olika historiska och mekaniska museum. Pappa är en riktig maskinälskare och dyrkar allt som låter, rör sig och har motor. Det verkar ha satt starka spår hos mig, för även som vuxen besöker jag gärna museer med bilar och motorer, trots att ämnet egentligen inte är något som jag brinner för.

Museet hade precis öppnat efter en tre år lång renovering och allt var toppmodernt och fräscht. En mycket intressant interaktiv utställning fanns och bland utställningsbilarna fanns allt från Rolls Royces i vintagemodell till BMW:s och Mercedes. Andra våningen var intressantast, där fanns en utställning om bilar under Sovjettiden. Det hela kompletterades med interaktiva upplevelser typ fotografera dig själv som deltagare i en sovjetisk militärparad (check!), åka på interaktiv utflykt till en kolchos (check!) och diverse racingspel.

När vi var klara på museet hade det hunnit bli lunch och regnet öste ner utanför. Vi beslöt oss för att vänta ut det i museets restaurang där maten visade sig vara löjligt billig. För mindre än 5 euro fick vi två tallrikar soppa, dryck, kaffe och lettisk cheesecake (som tyvärr var det äckligaste jag ätit på länge). Jag var extra glad då de serverade auksta zupa (sommarsoppa) som är en lettisk variant på borsjtj. En kall rödbetssoppa med en bas av smetana som dessutom innehåller hackad inlagd gurka, potatis och dill.
riga

Regnet gav sig inte så i väntan på bussen sprang vi över till Rimi på andra sidan vägen och köpte paraplyer (resans bästa köp!). Några utomhusaktivitet var det inte tal om utan vi tog bussen tillbaka till centrum och letade upp Latvijas Okupacijas muzejs (Lettiska Ockupationsmuseet) istället. Det ligger egentligen i Gamla stan, men har på grund av renovering tillfälligt flyttat till en lokal på Raina bulvaris.

Utställningen var något temporär till sin natur, men mycket intressant. Den handlar om Lettlands ockupation av Nazityskland och Sovjetunionen. Det bästa med museet var dock museets katt som satt utanför entrén och tvingade alla besökare att klappa den på huvudet innan de gick in. Jag tog tillfället i akt att klappa varm kattmage (saknade mig egen kisse…) och blev belönad med ett djupt kurrande (och två arga bett i armen när jag slutade för tidigt…).

Vi var rätt slöa efter allt regnande och på vägen tillbaka till hotellet smet vi in på Tavs Bahn Mi som ligger bakom Gertrude-kyrkan på Gertrudes iela. Det är Rigas enda bahn mi-ställe. Förutom underbart goda baguetter med picklade grönsaker och tofu fanns även fantastiska, hemgjorda och nyfriterade vårrullar som vi åt med stor glädje. Sedan bar det av till Rimi där vi köpte chips och vin. Resterande del av kvällen låg vi på hotellet och kollade på lettiska sändningar av OS i Rio och drack rödvin ur plastmuggar. Semesterkänslan på det alltså…


Translation: On our fourth day in Riga we visited the Motor museum in Mezciems and the Museum of Occupation on Raina Bulvaris. We also ate lovely bahn mi at Tavs bahn mi on Gertrudes iela.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/08/30/riga-dag-4-motormuseet-ockupationsmuseet-och-bahn-mi/

Riga, dag 4 – Etnografiska museet och utsikt över Riga

På söndagen sa väderprognosen att det skulle vara soligt och uppehåll i Riga på förmiddagen så vi begav oss mot ännu ett utflyktsmål. Med buss nr 1 for vi mot Jugla och Lettlands Etnografiska museum (Latvijas etnografiskais brivdabas muzejs) på Brivibas gatve 440.
riga

Museet täcker över 90 hektar mark vid Juglasjöns norra strand. På området finns mängder av hus, väderkvarnar, kyrkor och andra historiska konstruktioner som visar hur livet i Lettland såg ut tidigare. Ett lettiskt Skansen, ungefär.

riga

Vi strosade runt på området ett par timmar. Förutom vackra byggnader var det fullt av aktiviteter och vi såg på kvinnor som stickade, män som arbetade i läder och gummor som grillade lettiska grillspett över öppen eld. Mina favoritbyggnader blev snabbt de olika kyrkorna, som den ortodoxa träkyrkan på bilden. Notera speciellt den fina lilla lökkupolen på taket.

riga

… även denna protestantiska träkyrka var en riktig favorit.riga

Mängder av fina väderkvarnar fanns det också, tyvärr var det inte möjligt att gå in i någon av dem. Jag har annars vackra minnen från Tallinns variant av friluftsmuseum, Rocca al Mare, där en gammal estnisk gumma ägnade nästan en halvtimme åt att försöka förklara hur väderkvarnen fungerade. Hon kunde inte engelska och min estniska var för dålig, men när vi skulle gå därifrån sa någon av oss något på tyska, som det visade sig att hon kunde, och hela tanten lös upp som en sol och pratade med oss en lång stund efteråt.

riga

Vid lunchtid låg det regn i luften igen och vi var utsvultna. Vi tog bussen tillbaka till stan och gick till Big Bad Bagles på Baznicas 8, som vi blivit tipsade om. Restaurangen var ett litet hak i en källare, men med mysiga små bord utanför och hipsters i mängder. Vi slog till på varsin Salmon in New York (cream cheese, rökt lax, röd lök och spenat) och var i himmelriket en lång stund efteråt.

riga

Efter lunch och kaffe gav vi oss in i Gamla Stan igen för att titta på ett par ställen som vi hade missat vid tidigare besök. Blanda annat ville vi se den så kallade svenskporten (Zviedru varti) som byggdes i samband med svenskarnas övertagande av makten i Lettland 1698. Det är också den äldsta besvarade delen av den gamla ringmuren kring staden.

riga

Jag var också nyfiken på att se katthuset, ett hus med katter på taket. Historien säger att mannen som bodde i huset inte fick gå med i ett av stadens gillen och som hämnd satte han upp en katt på sitt tak, vars bak är vänd mot gillets hus. Han fick sedan bli medlem och katten vändes åt andra hållet.riga

Efter vår tur i Gamla Stan hade vi egentligen planerat att promenera ut till TV-tornet, men det var mycket längre än vi hade tänkt och på vägen låg Rigas vetenskapsakademi (Zinatnu Akademija). På 17:e våningen i detta underbara sovjetminne finns en utsiktsplatform på 65 meter höjd.

riga

Vi tog (den läskiga) hissen upp och fick syn på den finaste syn jag kan tänka mig: ett par med en fransk bulldog i släptåg. Den übersöta saken var otrolig nyfiken på mig, men tröttnade sedan och gick runt och åt (och kräktes upp) övergivna cigarettfimpar. Jag funderade på att sno den och ta med den hem.rigaUtsikten över Riga var inte fy skam heller. I söder tronar TV-tornet och ett par broar över Daugava.riga

På den västra stranden syns Lettlands Nationalbibliotek. Bron närmast i bild byggdes under kommunisttiden och kallades tidigare Oktoberbron, men har numera bytt namn till det mer neutrala Järnbron. De fyra zeppelinarhangarerna på östra sidan rymmer Rigas centralmarknaden (där vi var tidigare under veckan) och Gamla stan ligger precis utanför bild på höger sida.


Translation: Our fourth day in Riga was sunny to begin with. We took the bus to Jugla and the Latvian Ethnographic Museum. In the afternoon we had bagels at Big Bad Bagels, strolled around in the Old Town and visited the viewing platform at the Academy of Science.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/08/29/riga-dag-4-etnografiska-museet-och-utsikt-over-riga/

Den första jobbveckan och Syfestivalen

Tänk att jag redan har jobbat en vecka. Det känt som det har gått fruktansvärt fort, samtidigt som det känns som om det var evigheter sedan jag hade semester. Nu längtar jag verkligen efter hösten. På jobbet höstpyntar vi för fullt. Det är fantastiskt mysigt när alla höstnyheter strömmar in i butikerna: rustika grytor, gedigna träskärbrädor och ljuslyktor i mängder. Mjuka pasteller byts mot mustiga färger. Jag kan inte få nog.

Det tar sin lilla tid att komma in i rutinen igen när man varit ledig ett tag. I veckan har jag mest känt mig groggy och försökt återanpassa mig till vardagen. Att gå upp, att klä på sig, äta frukost och bära smink igen. Repen med orkestern drog igång igen och det kändes som om jag inte hade spelat oboe på år och dag. Nästa vecka blir det ännu mer vardag för då drar min första kurs för terminen igång också: handelsjuridik. Sedan ska jag även läsa två kurser i företagsekonomi, men det ligger lite längre fram i tiden.

Som motvikt till alla jobb och alla rutiner drog jag med mig min mamma till Syfestivalen på Svenska mässan i Göteborg idag. Vi strosade runt ett par timmar och klämde på garn och begrundade tyger. Jag känner mig helt proppad med inspiration nu. Önskar mig riktigt grovstickade plädar i gråmelerat garn, stickade tröjor i 50-tals stil, stora lapptäcken, ullvantar med broderier, en maffig ryamatta och sjalar i mjukaste kashmir.


Translation: This week I’ve been back at work. I’m totaly ready for fall now. Give me votive candles and dark colours. Today I visited the sewing fair in Gothenburg with my mom.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/08/28/den-forsta-jobbveckan-och-syfestivalen/

Riga, dag 3 – Centralmarknaden, KGB och gourmetburgare

Vår lördag i Riga grydde med regn i luften. Vi tog trådbussen (åh, östkänslan av att åka trådbuss – kan inte få nog!) ner till järnvägsstationen. Dagens första regnskur slog till och istället för att gå direkt till centralmarknaden som vi tänkt så tog vi skydd inne på Stockmann, som är Rigas svar på NK. Parfymer och märkeskläder fångades oss bara flyktigt, men i delikatessen på nedervåningen gick vi länge och kollade på lettisk choklad, vackra bröd och färska frukter.riga

När regnet lagt sig tog vi oss under järnvägen och ned till Centraltirgus (centralmarknaden). Marknaden hålls dagligen i fyra jättestora zeppelinarhangarer från 1930-talet. Varje hangar har ett tema som kött, mejeri eller frukt. När marknaden öppnade på 30-talet var den en av de största och mest moderna i världen.

riga

Även utanför hangarerna finns det mängder av marknadsstånd där gamla gubbar och gummor säljer den ena varan mer obskyr än den andra. Äldre damer trängs med turister och kampen om den billigaste sjalen och den färskaste frukten pågår konstant. Fruktstånd och små prylbodar varvas med små fik där kvinnor bakar bröd och männen dricker kaffe och röker ryska cigaretter.

riga

Efter marknaden promenerade vi mot Gamla stan och bastiljonsparken. Det var stadsfestival på gång och det anordnades diverse aktiviteter i centrum, även om vi aldrig blev helt kloka över programmet. På bilden pågår någon form av OS-hyllning och ett fyramannaband spelade brasiliansk musik och ackompanjerades av lättklädda kvinnor som dansade salsa.
riga

Eftersom det var uppehåll strosade vi vidare till Alberta iela som är en gatan full av hus i art nouveau-stil och en riktig turistmagnet. Vi hann inte gå en lång stund innan regnet kom tillbaka. Hungriga och våta sökte vi skydd på en restaurang och beställde mackor med gravad lax, pommes frites och rhode island-sås.
riga

Regnet fortsatte att falla hela eftermiddagen (bilderna är egentligen från dagen efter, då vi gick förbi samma ställen igen…) och vi slog fast att museum nog var den enda lösningen. Närmast låg KGB-museet på Brivibas 61 (det blåa huset till höger).riga

Under Sovjettiden var huset högkvarter för KGB och det var genom dörren på hörnet som alla människor som hade ärenden till KGB gick in. Ängsliga personer som kallats till förhör blandades här med förtvivlade släktingar som sökte information om sina försvunna familjemedlemmar. Idag är byggnaden ett museum och har bland annat en utställning om de grymma dåd som KGB utförde i Riga (innefattande bland annat tortyr, systematiska mord, deportation och andra förnedrande aktiviteter på äkta KGB-manér). Stora delar av inredningen är fortfarande intakt och det går att gå en guidad tur i de fruktade fängelsecellerna i källaren.riga

Man blir alltid lite spak efter att än en gång ha blivit påmind om vilka hemska metoder Sovjetunionen använde sig av för att kuva ”sitt” folk. Eftersom regnandet inte ville ge sig spenderade vi en bra stund på ett lokalt kafé där kaffet kostade under en euro och bakverken var ännu billigare.

På kvällen när regnet gett med sig en smula beslutade vi oss för att besöka Street Burgers på Blaumana 10. Stället är känt för att ha Rigas bästa hamburgare och vi var nyfikna på att spana in utbudet. Lyckan var stor när det visade sig att de inte bara hade ett, utan flera vegetariska alternativ (vegovågen har inte riktigt nått över Östersjön än…) och jag beställde med glädje in en riktigt mumsig portabellaburgare med underbar vitlöksmajonäs. Till det husets egna öl.


Translation: Our third day in Riga was rainy, but we still managed to visit the Central Market and Alberta Iela. In the afternoon we went to the KGB museum, had coffee at a local cafe and ate the best burgers ever at Street Burgers on Blaumana 10.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/08/27/riga-dag-3-centralmarknaden-kgb-och-gourmetburgare/

Riga, dag 2 – En dag i Mezapark

Väderprognosen för vår vistelse i Riga var inte lovande. Regn i mängder var väntat i princip varje dag. På fredagen grydde dock dagen med sol och värme och vi slog till på en dag av utomhusaktiviteter. Åt frukost tillsammans med halva Ryssland (det bodde bara ryssar på vårt hotell under hela vistelsen) och kastade oss på 11:ans spårvagn mot slutstationen Mezapark.riga

Mezapark betyder Skogsparken och det är en enorm park i nordöstra Riga. Förutom klassiska promenadstråk finns det banor för allehanda utomhusaktiviteter: rollerblades, cykel, BMX, äventyrsbana, frisbeegolf, minigolf etc. Vi nöjde oss dock med en enkel promenad.riga

Jag ville nämligen hemskt gärna slänga ett öga på Liela estrade (sångarefälten). Den sjungande revolutionen som frigjorde Estland från Sovjetunionen pågick även i Lettland och Litauen och folk samlades i mängder på sångarefält runt om i Baltikum för att sjunga nationalistiska sånger och kräva frihet. Precis som i Estland hålls numera en sångarefestival här vart fjärde år och till Rigas festival kommer ca 30 000 sångare för att uppträda.riga

Vi promenerade vidare och kom till en badplats vid sjön Kisezers. Det var alldeles för kallt för ett dopp, men mängder av letter hade ändå samlats vid stranden för att fiska och dricka öl på det provisoriska caféet vid strandkanten.
riga

Innan vi återvände till centrum spenderade vi ett par timmar på Rigas zoo som ligger i utkanten av Mezapark. Jag är alltid lite kluven till det där med zoon, speciellt i Östeuropa eftersom djurens levnadsvillkor inte alltid är de bästa. Tack och lov bestod större delen av Rigas zoo av tamdjur som getter, kor, hönor och katter. Riktigt illa berörd blev jag dock av brunbjörnen som uppvisade extremt stereotypt beteende och stod och vaggade mot en vägg och tuggade fradga. Tilläggas bör att björnen fram till för ett år sedan hade levt 21 år av fångenskap i en liten bur hos en privatperson. Numera befann den sig under rehabilitering på zoo där den gradvis anpassades till en naturligare och mer berikad miljö. Fint, men kunde den inte fått rehabilitera sig ifred? Behövde den ha en hop gloende småbarn som stirrade på den under hela återhämtningsfasen…?riga

Innan vi lämnade Mezapark köpte vi rårakor med smetana och rödlök i ett litet stånd i parken. Åt, pratade och såg på barnfamiljer som snörde på sig inlines och hyrde cyklar för glatta livet. Sedan tog vi spårvagnen tillbaka till centrum och Gamla stan.

Planen var att hinna med ett museum innan de började stänga. Vi valde Krigsmuseet (Kara Muzejs) som ligger i det så kallade Pulvertornis på Smilsu i Gamla stan. Själva tornet är från 1300-talet, men förstördes av svenskarna 1621. Tornet återuppbyggdes sedan med 2,5 meter tjocka murar. Under åren har det fungerat som både skattkammare och försvarspost men är numera hem till Krigsmuseet.

Utställningen på museet är gratis (som många museum i Riga) och handlar om Lettlands många erövrare: svenskar, ryssar, polacker, tyskar osv. Här finns utställningar om allt från Rigas uppkomst till kampen om självständighet från Sovjetunionen på 1980-talet.


Translation: Day two in Riga was the only sunny day of our vacation and we spent in i Mezapark (Forest Park). Watched the song festival grounds, took a walk and went to zoo. Then went back to the city to visit the War Museum in the Powder Tower from 14th century.

Permalänk till denna artikel: http://www.tantcarin.se/2016/08/24/riga-dag-2-en-dag-mezapark/

Load more